Ordlista

sv Personer   »   ad ЦIыфхэр

1 [ett]

Personer

Personer

1 [зы]

1 [zy]

ЦIыфхэр

CIyfhjer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska adygeiska Spela Mer
jag с- с_ с- -- сэ 0
CI---jer C_______ C-y-h-e- -------- CIyfhjer
jag och du с---э ор-э с____ о___ с-р-э о-р- ---------- сэррэ оррэ 0
CI--h--r C_______ C-y-h-e- -------- CIyfhjer
vi två тэ т---о т_ т____ т- т-т-о -------- тэ титIо 0
s-e s__ s-e --- sje
han а--(хъу----гъ) а_ (__________ а- (-ъ-л-ф-г-) -------------- ар (хъулъфыгъ) 0
s-e s__ s-e --- sje
han och hon ар-э-(-ъул--ы-ъ)--ррэ --з-лъ-ыгъ) а___ (__________ а___ (__________ а-р- (-ъ-л-ф-г-) а-р- (-з-л-ф-г-) --------------------------------- аррэ (хъулъфыгъ) аррэ (бзылъфыгъ) 0
s-e s__ s-e --- sje
de båda ахэ--тI-ри а___ т____ а-э- т-у-и ---------- ахэр тIури 0
sj-rr-e o-rje s______ o____ s-e-r-e o-r-e ------------- sjerrje orrje
mannen хъ-лъфыгъ х________ х-у-ъ-ы-ъ --------- хъулъфыгъ 0
s---rj-----je s______ o____ s-e-r-e o-r-e ------------- sjerrje orrje
kvinnan бз--ъф--ъ б________ б-ы-ъ-ы-ъ --------- бзылъфыгъ 0
s------ ---je s______ o____ s-e-r-e o-r-e ------------- sjerrje orrje
barnet с-б-й с____ с-б-й ----- сабый 0
t-e----Io t__ t____ t-e t-t-o --------- tje titIo
en familj у----о у_____ у-а-ъ- ------ унагъо 0
t-e-titIo t__ t____ t-e t-t-o --------- tje titIo
min familj с-унагъо с_______ с-у-а-ъ- -------- сиунагъо 0
tj---it-o t__ t____ t-e t-t-o --------- tje titIo
Min familj är här. Си--а-ъо--ыщ---I. С_______ м__ щ___ С-у-а-ъ- м-щ щ-I- ----------------- Сиунагъо мыщ щыI. 0
ar -hul--g) a_ (_______ a- (-u-f-g- ----------- ar (hulfyg)
Jag är här. Сэ --- сы-ыI. С_ м__ с_____ С- м-щ с-щ-I- ------------- Сэ мыщ сыщыI. 0
ar---ul-yg) a_ (_______ a- (-u-f-g- ----------- ar (hulfyg)
Du är här. О-мы- -щ--. О м__ у____ О м-щ у-ы-. ----------- О мыщ ущыI. 0
a- (-u----) a_ (_______ a- (-u-f-g- ----------- ar (hulfyg)
Han är här och hon är här. А- (хъ-лъ-ыгъ--м-щ---- ---- ---(бз----ыг-- м-щ щы-. А_ (__________ м__ щ__ ы___ а_ (__________ м__ щ___ А- (-ъ-л-ф-г-) м-щ щ-I ы-I- а- (-з-л-ф-г-) м-щ щ-I- --------------------------------------------------- Ар (хъулъфыгъ) мыщ щыI ыкIи ар (бзылъфыгъ) мыщ щыI. 0
ar-je---ul-yg- arr----b---fyg) a____ (_______ a____ (________ a-r-e (-u-f-g- a-r-e (-z-l-y-) ------------------------------ arrje (hulfyg) arrje (bzylfyg)
Vi är här. Тэ мы- т--ы-. Т_ м__ т_____ Т- м-щ т-щ-I- ------------- Тэ мыщ тыщыI. 0
a---- -hulf--- --r-e---z--fyg) a____ (_______ a____ (________ a-r-e (-u-f-g- a-r-e (-z-l-y-) ------------------------------ arrje (hulfyg) arrje (bzylfyg)
Ni är här. Шъо-------у-ы-. Ш__ м__ ш______ Ш-о м-щ ш-у-ы-. --------------- Шъо мыщ шъущыI. 0
arrj- (h-l-----ar--e (-z--fyg) a____ (_______ a____ (________ a-r-e (-u-f-g- a-r-e (-z-l-y-) ------------------------------ arrje (hulfyg) arrje (bzylfyg)
De är alla här. А-эр зэкI----щ щ-I--. А___ з____ м__ щ_____ А-э- з-к-э м-щ щ-I-х- --------------------- Ахэр зэкIэ мыщ щыIэх. 0
ahj-r ---ri a____ t____ a-j-r t-u-i ----------- ahjer tIuri

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + adygeiska (1-100) MP3 adygeiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!