Ordlista

sv Personer   »   el Πρόσωπα

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ένα]

1 [éna]

Πρόσωπα

Prósōpa

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
jag εγώ ε__ ε-ώ --- εγώ 0
e-ṓ e__ e-ṓ --- egṓ
jag och du ε-- -α- -σύ ε__ κ__ ε__ ε-ώ κ-ι ε-ύ ----------- εγώ και εσύ 0
e-- ka- esý e__ k__ e__ e-ṓ k-i e-ý ----------- egṓ kai esý
vi två εμ-ίς -- --ο ε____ ο_ δ__ ε-ε-ς ο- δ-ο ------------ εμείς οι δύο 0
emeís-----ýo e____ o_ d__ e-e-s o- d-o ------------ emeís oi dýo
han α--ός α____ α-τ-ς ----- αυτός 0
au--s a____ a-t-s ----- autós
han och hon αυ--- -----υ-ή α____ κ__ α___ α-τ-ς κ-ι α-τ- -------------- αυτός και αυτή 0
a-tós --i--utḗ a____ k__ a___ a-t-s k-i a-t- -------------- autós kai autḗ
de båda αυτ---οι δύο α____ ο_ δ__ α-τ-ί ο- δ-ο ------------ αυτοί οι δύο 0
a-t-í--- --o a____ o_ d__ a-t-í o- d-o ------------ autoí oi dýo
mannen ο-άν-ρ-ς ο ά_____ ο ά-δ-α- -------- ο άνδρας 0
o --dras o á_____ o á-d-a- -------- o ándras
kvinnan η -υ-α-κα η γ______ η γ-ν-ί-α --------- η γυναίκα 0
ē---n--ka ē g______ ē g-n-í-a --------- ē gynaíka
barnet το --ι-ί τ_ π____ τ- π-ι-ί -------- το παιδί 0
to pai-í t_ p____ t- p-i-í -------- to paidí
en familj μία-ο--ο-έ---α μ__ ο_________ μ-α ο-κ-γ-ν-ι- -------------- μία οικογένεια 0
m-a--i-ogén--a m__ o_________ m-a o-k-g-n-i- -------------- mía oikogéneia
min familj η-οι---έ-----μου η ο_________ μ__ η ο-κ-γ-ν-ι- μ-υ ---------------- η οικογένειά μου 0
ē -ik--é-e-á--ou ē o_________ m__ ē o-k-g-n-i- m-u ---------------- ē oikogéneiá mou
Min familj är här. Η---κ------- -ου--ίνα---δώ. Η ο_________ μ__ ε____ ε___ Η ο-κ-γ-ν-ι- μ-υ ε-ν-ι ε-ώ- --------------------------- Η οικογένειά μου είναι εδώ. 0
Ē-oikog--eiá mo- eín-- ---. Ē o_________ m__ e____ e___ Ē o-k-g-n-i- m-u e-n-i e-ṓ- --------------------------- Ē oikogéneiá mou eínai edṓ.
Jag är här. Εγ- -ί-αι-εδώ. Ε__ ε____ ε___ Ε-ώ ε-μ-ι ε-ώ- -------------- Εγώ είμαι εδώ. 0
Eg- -ímai ---. E__ e____ e___ E-ṓ e-m-i e-ṓ- -------------- Egṓ eímai edṓ.
Du är här. Εσ--ε--α----ώ. Ε__ ε____ ε___ Ε-ύ ε-σ-ι ε-ώ- -------------- Εσύ είσαι εδώ. 0
E-ý e-sa- --ṓ. E__ e____ e___ E-ý e-s-i e-ṓ- -------------- Esý eísai edṓ.
Han är här och hon är här. Α-τ----ί-αι -δ--κ-ι -υ-ή-ε-ν---εδώ. Α____ ε____ ε__ κ__ α___ ε____ ε___ Α-τ-ς ε-ν-ι ε-ώ κ-ι α-τ- ε-ν-ι ε-ώ- ----------------------------------- Αυτός είναι εδώ και αυτή είναι εδώ. 0
Aut-- eí-a------kai----ḗ------ edṓ. A____ e____ e__ k__ a___ e____ e___ A-t-s e-n-i e-ṓ k-i a-t- e-n-i e-ṓ- ----------------------------------- Autós eínai edṓ kai autḗ eínai edṓ.
Vi är här. Εμ-ίς -----τ- εδ-. Ε____ ε______ ε___ Ε-ε-ς ε-μ-σ-ε ε-ώ- ------------------ Εμείς είμαστε εδώ. 0
Em----eíma-te--d-. E____ e______ e___ E-e-s e-m-s-e e-ṓ- ------------------ Emeís eímaste edṓ.
Ni är här. Ε--ί--------εδ-. Ε____ ε____ ε___ Ε-ε-ς ε-σ-ε ε-ώ- ---------------- Εσείς είστε εδώ. 0
E-eí- eíst--e--. E____ e____ e___ E-e-s e-s-e e-ṓ- ---------------- Eseís eíste edṓ.
De är alla här. Είν-ι-όλ-- ε--. Ε____ ό___ ε___ Ε-ν-ι ό-ο- ε-ώ- --------------- Είναι όλοι εδώ. 0
E-n-- --oi e--. E____ ó___ e___ E-n-i ó-o- e-ṓ- --------------- Eínai óloi edṓ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + grekiska (1-100) MP3 grekiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!