Ordlista

sv Personer   »   kn ಜನಗಳು / ಜನರು

1 [ett]

Personer

Personer

೧ [ಒಂದು]

1 [Ondu]

ಜನಗಳು / ಜನರು

janagaḷu/janaru

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
jag ನ-ನು ನಾ_ ನ-ನ- ---- ನಾನು 0
ja----ḷu------u j______________ j-n-g-ḷ-/-a-a-u --------------- janagaḷu/janaru
jag och du ನಾ-- -ತ್ತ--ನ--ು ನಾ_ ಮ__ ನೀ_ ನ-ನ- ಮ-್-ು ನ-ನ- --------------- ನಾನು ಮತ್ತು ನೀನು 0
ja---a-u----aru j______________ j-n-g-ḷ-/-a-a-u --------------- janagaḷu/janaru
vi två ನಾ----ಬ-ು ನಾ____ ನ-ವ-ಬ-ಬ-ು --------- ನಾವಿಬ್ಬರು 0
n-nu n___ n-n- ---- nānu
han ಅವ-ು ಅ__ ಅ-ನ- ---- ಅವನು 0
nā-u n___ n-n- ---- nānu
han och hon ಅವ-ು-ಮತ್ತ----ಳು ಅ__ ಮ__ ಅ__ ಅ-ನ- ಮ-್-ು ಅ-ಳ- --------------- ಅವನು ಮತ್ತು ಅವಳು 0
nānu n___ n-n- ---- nānu
de båda ಅ--ಿಬ-ಬ-ು ಅ_____ ಅ-ರ-ಬ-ಬ-ು --------- ಅವರಿಬ್ಬರು 0
n--- mat-u nīnu n___ m____ n___ n-n- m-t-u n-n- --------------- nānu mattu nīnu
mannen ಗಂಡ ಗಂ_ ಗ-ಡ --- ಗಂಡ 0
nān---att- -īnu n___ m____ n___ n-n- m-t-u n-n- --------------- nānu mattu nīnu
kvinnan ಹ-ಂ-ತಿ ಹೆಂ__ ಹ-ಂ-ತ- ------ ಹೆಂಡತಿ 0
nā-u---ttu -īnu n___ m____ n___ n-n- m-t-u n-n- --------------- nānu mattu nīnu
barnet ಮ-ು ಮ_ ಮ-ು --- ಮಗು 0
nāv--b-ru n________ n-v-b-a-u --------- nāvibbaru
en familj ಒ-----ು--ಂಬ ಒಂ_ ಕು__ ಒ-ದ- ಕ-ಟ-ಂ- ----------- ಒಂದು ಕುಟುಂಬ 0
n--ib-a-u n________ n-v-b-a-u --------- nāvibbaru
min familj ನನ್- -ು-ು-ಬ ನ__ ಕು__ ನ-್- ಕ-ಟ-ಂ- ----------- ನನ್ನ ಕುಟುಂಬ 0
n-------u n________ n-v-b-a-u --------- nāvibbaru
Min familj är här. ನ-್ನ-ಕ-ಟ--- ಇಲ-------. ನ__ ಕು__ ಇ__ ಇ__ ನ-್- ಕ-ಟ-ಂ- ಇ-್-ಿ ಇ-ೆ- ---------------------- ನನ್ನ ಕುಟುಂಬ ಇಲ್ಲಿ ಇದೆ. 0
ava-u a____ a-a-u ----- avanu
Jag är här. ನಾ-ು---್ಲ--ಇ--ದ-ನ-. ನಾ_ ಇ__ ಇ____ ನ-ನ- ಇ-್-ಿ ಇ-್-ೇ-ೆ- ------------------- ನಾನು ಇಲ್ಲಿ ಇದ್ದೇನೆ. 0
av-nu a____ a-a-u ----- avanu
Du är här. ನೀನ- ಇಲ್--ದ್ದ-ಯ. ನೀ_ ಇ______ ನ-ನ- ಇ-್-ಿ-್-ೀ-. ---------------- ನೀನು ಇಲ್ಲಿದ್ದೀಯ. 0
a---u a____ a-a-u ----- avanu
Han är här och hon är här. ಅವನ- ಇಲ್ಲಿದ---ನ---ತ-ತ--ಅವ-ು ಇ-್-ಿದ-ದಾಳ-. ಅ__ ಇ_____ ಮ__ ಅ__ ಇ______ ಅ-ನ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ ಮ-್-ು ಅ-ಳ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- ---------------------------------------- ಅವನು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾನೆ ಮತ್ತು ಅವಳು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾಳೆ. 0
ava-u---t-u--va-u a____ m____ a____ a-a-u m-t-u a-a-u ----------------- avanu mattu avaḷu
Vi är här. ನ--- --್-ಿದ--ೇವ-. ನಾ_ ಇ______ ನ-ವ- ಇ-್-ಿ-್-ೇ-ೆ- ----------------- ನಾವು ಇಲ್ಲಿದ್ದೇವೆ. 0
av--- mat-u av--u a____ m____ a____ a-a-u m-t-u a-a-u ----------------- avanu mattu avaḷu
Ni är här. ನೀವ--ಇ--ಲ-ದ್ದ-ರಿ. ನೀ_ ಇ______ ನ-ವ- ಇ-್-ಿ-್-ೀ-ಿ- ----------------- ನೀವು ಇಲ್ಲಿದ್ದೀರಿ. 0
av--u-ma-----v-ḷu a____ m____ a____ a-a-u m-t-u a-a-u ----------------- avanu mattu avaḷu
De är alla här. ಅವ--ಗ-ೆಲ್--ು -ಲ್ಲಿ---ಾ-ೆ ಅ_______ ಇ_____ ಅ-ರ-ಗ-ೆ-್-ರ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ ------------------------ ಅವರುಗಳೆಲ್ಲರು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾರೆ 0
a--------u a_________ a-a-i-b-r- ---------- avaribbaru

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kanaresiska (1-100) MP3 kanaresiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!