Ordlista

sv Personer   »   sr Лица

1 [ett]

Personer

Personer

1 [један]

1 [jedan]

Лица

Lica

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
jag ј- ј_ ј- -- ја 0
-a j_ j- -- ja
jag och du ја ---и ј_ и т_ ј- и т- ------- ја и ти 0
ja - ti j_ i t_ j- i t- ------- ja i ti
vi två н-- -воје н__ д____ н-с д-о-е --------- нас двоје 0
n-s--vo-e n__ d____ n-s d-o-e --------- nas dvoje
han -н о_ о- -- он 0
-n o_ o- -- on
han och hon о--и --а о_ и о__ о- и о-а -------- он и она 0
o--- ona o_ i o__ o- i o-a -------- on i ona
de båda њ---д---е њ__ д____ њ-х д-о-е --------- њих двоје 0
n-ih d-o-e n___ d____ n-i- d-o-e ---------- njih dvoje
mannen м-шк-рац м_______ м-ш-а-а- -------- мушкарац 0
mu---rac m_______ m-š-a-a- -------- muškarac
kvinnan же-а ж___ ж-н- ---- жена 0
ž-na ž___ ž-n- ---- žena
barnet де-е д___ д-т- ---- дете 0
dete d___ d-t- ---- dete
en familj ј--н-----о---а ј____ п_______ ј-д-а п-р-д-ц- -------------- једна породица 0
j---------di-a j____ p_______ j-d-a p-r-d-c- -------------- jedna porodica
min familj мој---о-одица м___ п_______ м-ј- п-р-д-ц- ------------- моја породица 0
m--- -orod--a m___ p_______ m-j- p-r-d-c- ------------- moja porodica
Min familj är här. М-ј---ородица-ј---в--. М___ п_______ ј_ о____ М-ј- п-р-д-ц- ј- о-д-. ---------------------- Моја породица је овде. 0
Moj--porodi---je o---. M___ p_______ j_ o____ M-j- p-r-d-c- j- o-d-. ---------------------- Moja porodica je ovde.
Jag är här. Ј- са--овд-. Ј_ с__ о____ Ј- с-м о-д-. ------------ Ја сам овде. 0
Ja -am--v-e. J_ s__ o____ J- s-m o-d-. ------------ Ja sam ovde.
Du är här. Ти -и овд-. Т_ с_ о____ Т- с- о-д-. ----------- Ти си овде. 0
Ti -- ov--. T_ s_ o____ T- s- o-d-. ----------- Ti si ovde.
Han är här och hon är här. О- -- -в-е и-она је о-д-. О_ ј_ о___ и о__ ј_ о____ О- ј- о-д- и о-а ј- о-д-. ------------------------- Он је овде и она је овде. 0
On------d----o-- -----de. O_ j_ o___ i o__ j_ o____ O- j- o-d- i o-a j- o-d-. ------------------------- On je ovde i ona je ovde.
Vi är här. Ми --о ---е. М_ с__ о____ М- с-о о-д-. ------------ Ми смо овде. 0
Mi-sm- ov-e. M_ s__ o____ M- s-o o-d-. ------------ Mi smo ovde.
Ni är här. Ви-ст---вд-. В_ с__ о____ В- с-е о-д-. ------------ Ви сте овде. 0
Vi -te ov-e. V_ s__ o____ V- s-e o-d-. ------------ Vi ste ovde.
De är alla här. Он---- --и--в-е. О__ с_ с__ о____ О-и с- с-и о-д-. ---------------- Они су сви овде. 0
On- -u--vi--vde. O__ s_ s__ o____ O-i s- s-i o-d-. ---------------- Oni su svi ovde.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + serbiska (1-100) MP3 serbiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!