Ordlista

sv Personer   »   zh 人称

1 [ett]

Personer

Personer

1[一]

1 [Yī]

人称

rénchēng

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
jag 我我 我 我 - 我 0
w- w_ w- -- wǒ
jag och du 我 和-你 我 和 你 我 和 你 ----- 我 和 你 0
wǒ-hé -ǐ w_ h_ n_ w- h- n- -------- wǒ hé nǐ
vi två 我们--人/俩 我_ 两___ 我- 两-/- ------- 我们 两人/俩 0
wǒ-en l-ǎng--én---iǎ w____ l____ r___ l__ w-m-n l-ǎ-g r-n- l-ǎ -------------------- wǒmen liǎng rén/ liǎ
han 他他 他 他 - 他 0
t- t_ t- -- tā
han och hon 他-和 她 他 和 她 他 和 她 ----- 他 和 她 0
tā-----ā t_ h_ t_ t- h- t- -------- tā hé tā
de båda 他们--人/俩 他_ 两___ 他- 两-/- ------- 他们 两人/俩 0
t-m-n------ rén- l-ǎ t____ l____ r___ l__ t-m-n l-ǎ-g r-n- l-ǎ -------------------- tāmen liǎng rén/ liǎ
mannen -人 男_ 男- -- 男人 0
nán--n n_____ n-n-é- ------ nánrén
kvinnan 女- 女_ 女- -- 女人 0
n-r-n n____ n-r-n ----- nǚrén
barnet -子 孩_ 孩- -- 孩子 0
há-zi h____ h-i-i ----- háizi
en familj 一个-家庭 一_ 家_ 一- 家- ----- 一个 家庭 0
yī-è-----íng y___ j______ y-g- j-ā-í-g ------------ yīgè jiātíng
min familj 我的 --------人 我_ 家_ /__ 家_ 我- 家- /-的 家- ------------ 我的 家庭 /我的 家人 0
wǒ de-j--t--g/ ---de-j-ā-én w_ d_ j_______ w_ d_ j_____ w- d- j-ā-í-g- w- d- j-ā-é- --------------------------- wǒ de jiātíng/ wǒ de jiārén
Min familj är här. 我的----- 这里-。 我_ 家_ 在 这_ 。 我- 家- 在 这- 。 ------------ 我的 家庭 在 这里 。 0
w------iā-íng--à----è--. w_ d_ j______ z__ z_____ w- d- j-ā-í-g z-i z-è-ǐ- ------------------------ wǒ de jiātíng zài zhèlǐ.
Jag är här. 我----里 。 我 在 这_ 。 我 在 这- 。 -------- 我 在 这里 。 0
W--zà- zhè-ǐ. W_ z__ z_____ W- z-i z-è-ǐ- ------------- Wǒ zài zhèlǐ.
Du är här. 你----- 。 你 在 这_ 。 你 在 这- 。 -------- 你 在 这里 。 0
N--zài--hè--. N_ z__ z_____ N- z-i z-è-ǐ- ------------- Nǐ zài zhèlǐ.
Han är här och hon är här. 他 - -- 和 - - -里-。 他 在 这_ 和 她 在 这_ 。 他 在 这- 和 她 在 这- 。 ----------------- 他 在 这里 和 她 在 这里 。 0
T---ài z--l--hé -ā --i z---ǐ. T_ z__ z____ h_ t_ z__ z_____ T- z-i z-è-ǐ h- t- z-i z-è-ǐ- ----------------------------- Tā zài zhèlǐ hé tā zài zhèlǐ.
Vi är här. 我们 在----。 我_ 在 这_ 。 我- 在 这- 。 --------- 我们 在 这里 。 0
W-----zài ----ǐ. W____ z__ z_____ W-m-n z-i z-è-ǐ- ---------------- Wǒmen zài zhèlǐ.
Ni är här. 你- 在 -里-。 你_ 在 这_ 。 你- 在 这- 。 --------- 你们 在 这里 。 0
Nǐ-e---ài zhè-ǐ. N____ z__ z_____ N-m-n z-i z-è-ǐ- ---------------- Nǐmen zài zhèlǐ.
De är alla här. 他--都 -----。 他_ 都 在 这_ 。 他- 都 在 这- 。 ----------- 他们 都 在 这里 。 0
T---- dōu ----zhèl-. T____ d__ z__ z_____ T-m-n d-u z-i z-è-ǐ- -------------------- Tāmen dōu zài zhèlǐ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kinesiska (förenklad) (1-100) MP3 kinesiska (förenklad) (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!