Ordlista

sv Lära känna   »   ur ‫جان پہچان کرنا‬

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

‫3 [تین]‬

teen

‫جان پہچان کرنا‬

jaan pehchan karna

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
Hej! ‫-ی--‬ ‫_____ ‫-ی-و- ------ ‫ہیلو‬ 0
h-llo h____ h-l-o ----- hello
God dag! ‫س---‬ ‫_____ ‫-ل-م- ------ ‫سلام‬ 0
sa-am s____ s-l-m ----- salam
Hur står det till? ‫-یا -ال ہے؟‬ ‫___ ح__ ہ___ ‫-ی- ح-ل ہ-؟- ------------- ‫کیا حال ہے؟‬ 0
ky- haal h--? k__ h___ h___ k-a h-a- h-i- ------------- kya haal hai?
Kommer ni från Europa? ‫ک-ا-آ- --رپ -ے ر--ے وا-ے ---؟‬ ‫___ آ_ ی___ ک_ ر___ و___ ہ____ ‫-ی- آ- ی-ر- ک- ر-ن- و-ل- ہ-ں-‬ ------------------------------- ‫کیا آپ یورپ کے رہنے والے ہیں؟‬ 0
k-- aap Eur--- ke--e-ne-w-lay-h-i-? k__ a__ E_____ k_ r____ w____ h____ k-a a-p E-r-p- k- r-h-e w-l-y h-i-? ----------------------------------- kya aap Europe ke rehne walay hain?
Kommer ni från Amerika? ‫کیا آپ -م--کا-کے رہ-ے--الے--ی-؟‬ ‫___ آ_ ا_____ ک_ ر___ و___ ہ____ ‫-ی- آ- ا-ر-ک- ک- ر-ن- و-ل- ہ-ں-‬ --------------------------------- ‫کیا آپ امریکا کے رہنے والے ہیں؟‬ 0
k-- aap--meri-a k--r--ne w-l-y-h-i-? k__ a__ A______ k_ r____ w____ h____ k-a a-p A-e-i-a k- r-h-e w-l-y h-i-? ------------------------------------ kya aap America ke rehne walay hain?
Kommer ni från Asien? ‫--ا-آ- --شیا سے-ہی--‬ ‫___ آ_ ا____ س_ ہ____ ‫-ی- آ- ا-ش-ا س- ہ-ں-‬ ---------------------- ‫کیا آپ ایشیا سے ہیں؟‬ 0
k-a aap a-ia ---h--n? k__ a__ a___ s_ h____ k-a a-p a-i- s- h-i-? --------------------- kya aap asia se hain?
På vilket hotell bor ni? ‫-- ---ہ-ٹ- م-ں--ہت- ہ--؟‬ ‫__ ک_ ہ___ م__ ر___ ہ____ ‫-پ ک- ہ-ٹ- م-ں ر-ت- ہ-ں-‬ -------------------------- ‫آپ کس ہوٹل میں رہتے ہیں؟‬ 0
aa- -i- --t-l -ein--e-tay-h-in? a__ k__ h____ m___ r_____ h____ a-p k-s h-t-l m-i- r-h-a- h-i-? ------------------------------- aap kis hotel mein rehtay hain?
Hur länge har ni varit här? ‫آ--ی-اں ----ے-----‬ ‫__ ی___ ک_ س_ ہ____ ‫-پ ی-ا- ک- س- ہ-ں-‬ -------------------- ‫آپ یہاں کب سے ہیں؟‬ 0
aap--a-an -a- -e-h-i-? a__ y____ k__ s_ h____ a-p y-h-n k-b s- h-i-? ---------------------- aap yahan kab se hain?
Hur länge stannar ni? ‫آپ ک- -- --ی---ے-‬ ‫__ ک_ ت_ ر___ گ___ ‫-پ ک- ت- ر-ی- گ-؟- ------------------- ‫آپ کب تک رکیں گے؟‬ 0
a-- -----a-------ge? a__ k__ t__ r___ g__ a-p k-b t-q r-i- g-? -------------------- aap kab taq rkin ge?
Trivs ni bra här? ‫کیا-----و----ں -----ل- ر-- ہے؟‬ ‫___ آ_ ک_ ی___ ا___ ل_ ر__ ہ___ ‫-ی- آ- ک- ی-ا- ا-ھ- ل- ر-ا ہ-؟- -------------------------------- ‫کیا آپ کو یہاں اچھا لگ رہا ہے؟‬ 0
k---a---ko-ya--- ----- l-----h- h--? k__ a__ k_ y____ a____ l__ r___ h___ k-a a-p k- y-h-n a-h-a l-g r-h- h-i- ------------------------------------ kya aap ko yahan achaa lag raha hai?
Är ni semester här? ‫ک-- آپ----- -ھٹ--- -ر-ہ---‬ ‫___ آ_ ی___ چ_____ پ_ ہ____ ‫-ی- آ- ی-ا- چ-ٹ-و- پ- ہ-ں-‬ ---------------------------- ‫کیا آپ یہاں چھٹیوں پر ہیں؟‬ 0
k-a-a-----h-n c--di-o---ar-ha--? k__ a__ y____ c_______ p__ h____ k-a a-p y-h-n c-u-i-o- p-r h-i-? -------------------------------- kya aap yahan chudiyon par hain?
Kom och hälsa på mig någon gång! ‫-ب-ی م-- -ے مل-ے--‬ ‫____ م__ س_ م___ -_ ‫-ب-ی م-ھ س- م-ی- -- -------------------- ‫کبھی مجھ سے ملیے -‬ 0
kab-i--a-iye -----se - k____ m_____ m___ s_ - k-b-i m-l-y- m-j- s- - ---------------------- kabhi maliye mujh se -
Här är min adress. ‫-ہ -ی-ا --ہ ہ--‬ ‫__ م___ پ__ ہ___ ‫-ہ م-ر- پ-ہ ہ--- ----------------- ‫یہ میرا پتہ ہے-‬ 0
ye----r- pa-a--a--- y__ m___ p___ h__ - y-h m-r- p-t- h-i - ------------------- yeh mera pata hai -
Ses vi imorgon? ‫کی- ہ---- ---ں--ے-‬ ‫___ ہ_ ک_ م___ گ___ ‫-ی- ہ- ک- م-ی- گ-؟- -------------------- ‫کیا ہم کل ملیں گے؟‬ 0
kya-h-- k-l --le-n-ge? k__ h__ k__ m_____ g__ k-a h-m k-l m-l-i- g-? ---------------------- kya hum kal milein ge?
Tyvärr, jag har annat för mig. ‫معا - --ج---ا--جھ---چھ--ام-ہ--‬ ‫___ ف ک___ گ_ م___ ک__ ک__ ہ___ ‫-ع- ف ک-ج- گ- م-ھ- ک-ھ ک-م ہ--- -------------------------------- ‫معا ف کیجے گا مجھے کچھ کام ہے-‬ 0
M-a--f----e g-----h- ku-h--a-- -ai-- M___ f k___ g_ m____ k___ k___ h__ - M-a- f k-j- g- m-j-e k-c- k-a- h-i - ------------------------------------ Muan f kije ga mujhe kuch kaam hai -
Hej då! ‫خدا -افظ‬ ‫___ ح____ ‫-د- ح-ف-‬ ---------- ‫خدا حافظ‬ 0
khu-a ----z k____ H____ k-u-a H-f-z ----------- khuda Hafiz
Adjö! ‫-ھ--مل-- گ- - -دا ح-فظ‬ ‫___ م___ گ_ / خ__ ح____ ‫-ھ- م-ی- گ- / خ-ا ح-ف-‬ ------------------------ ‫پھر ملیں گے / خدا حافظ‬ 0
phir-m-lei---e p___ m_____ g_ p-i- m-l-i- g- -------------- phir milein ge
Vi ses snart! ‫ج-د ملیں گے‬ ‫___ م___ گ__ ‫-ل- م-ی- گ-‬ ------------- ‫جلد ملیں گے‬ 0
jal--m--e----e j___ m_____ g_ j-l- m-l-i- g- -------------- jald milein ge

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + urdu (1-100) MP3 urdu (1-100)
Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!