Ordlista

sv I skolan   »   bg В училище

4 [fyra]

I skolan

I skolan

4 [четири]

4 [chetiri]

В училище

V uchilishche

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Var är vi? Къд- сме? К___ с___ К-д- с-е- --------- Къде сме? 0
Ky-e -me? K___ s___ K-d- s-e- --------- Kyde sme?
Vi är i skolan. Н-- см--в--ч-лищ-. Н__ с__ в у_______ Н-е с-е в у-и-и-е- ------------------ Ние сме в училище. 0
Nie---e - u-hi----c--. N__ s__ v u___________ N-e s-e v u-h-l-s-c-e- ---------------------- Nie sme v uchilishche.
Vi har lektion. И--ме ч---ве. И____ ч______ И-а-е ч-с-в-. ------------- Имаме часове. 0
Ima-e---a---e. I____ c_______ I-a-e c-a-o-e- -------------- Imame chasove.
Det där är eleverna. Тов--с- у--ни-ит-. Т___ с_ у_________ Т-в- с- у-е-и-и-е- ------------------ Това са учениците. 0
T-va -------n--s--e. T___ s_ u___________ T-v- s- u-h-n-t-i-e- -------------------- Tova sa uchenitsite.
Det där är lärarinnan. Тов- - --и--л----. Т___ е у__________ Т-в- е у-и-е-к-т-. ------------------ Това е учителката. 0
Tova--- -chi---k---. T___ y_ u___________ T-v- y- u-h-t-l-a-a- -------------------- Tova ye uchitelkata.
Det där är klassen. Тов- е --ас-т. Т___ е к______ Т-в- е к-а-ъ-. -------------- Това е класът. 0
T-va ---k-asyt. T___ y_ k______ T-v- y- k-a-y-. --------------- Tova ye klasyt.
Vad gör vi? Ка--о----в-- --е? К____ п_____ н___ К-к-о п-а-и- н-е- ----------------- Какво правим ние? 0
Kakv----av-----e? K____ p_____ n___ K-k-o p-a-i- n-e- ----------------- Kakvo pravim nie?
Vi lär oss. Н---учи-. Н__ у____ Н-е у-и-. --------- Ние учим. 0
Nie---h-m. N__ u_____ N-e u-h-m- ---------- Nie uchim.
Vi lär oss ett språk. Ние --им -з--. Н__ у___ е____ Н-е у-и- е-и-. -------------- Ние учим език. 0
Ni- -ch-- yez-k. N__ u____ y_____ N-e u-h-m y-z-k- ---------------- Nie uchim yezik.
Jag lär mig engelska. А--------г--йс-и. А_ у__ а_________ А- у-а а-г-и-с-и- ----------------- Аз уча английски. 0
Az--ch- an-li-ski. A_ u___ a_________ A- u-h- a-g-i-s-i- ------------------ Az ucha angliyski.
Du lär dig spanska. Т--уч-ш и----с--. Т_ у___ и________ Т- у-и- и-п-н-к-. ----------------- Ти учиш испански. 0
T- uchi-- -s------. T_ u_____ i________ T- u-h-s- i-p-n-k-. ------------------- Ti uchish ispanski.
Han lär sig tyska. То- у-и-н--с--. Т__ у__ н______ Т-й у-и н-м-к-. --------------- Той учи немски. 0
T-y -c-i -e----. T__ u___ n______ T-y u-h- n-m-k-. ---------------- Toy uchi nemski.
Vi lär oss franska. Н-е-у-им -------. Н__ у___ ф_______ Н-е у-и- ф-е-с-и- ----------------- Ние учим френски. 0
Nie ---im ----s--. N__ u____ f_______ N-e u-h-m f-e-s-i- ------------------ Nie uchim frenski.
Ni lär er italienska. В---у-и-е --а-иа-с--. В__ у____ и__________ В-е у-и-е и-а-и-н-к-. --------------------- Вие учите италиански. 0
Vie -ch--e --ali--s--. V__ u_____ i__________ V-e u-h-t- i-a-i-n-k-. ---------------------- Vie uchite italianski.
De lär sig ryska. Те-уча--руск-. Т_ у___ р_____ Т- у-а- р-с-и- -------------- Те учат руски. 0
Te-u--a---u-ki. T_ u____ r_____ T- u-h-t r-s-i- --------------- Te uchat ruski.
Att lära sig språk är intressant. Да се----- -з--- е-инте-е-но. Д_ с_ у___ е____ е и_________ Д- с- у-а- е-и-и е и-т-р-с-о- ----------------------------- Да се учат езици е интересно. 0
Da se uch-t--e-i--i -e--n-----no. D_ s_ u____ y______ y_ i_________ D- s- u-h-t y-z-t-i y- i-t-r-s-o- --------------------------------- Da se uchat yezitsi ye interesno.
Vi vill förstå människor. Ние-и-к-м- -----збира-е-----та. Н__ и_____ д_ р________ х______ Н-е и-к-м- д- р-з-и-а-е х-р-т-. ------------------------------- Ние искаме да разбираме хората. 0
Ni- ---a------r---i-a---k-ora-a. N__ i_____ d_ r________ k_______ N-e i-k-m- d- r-z-i-a-e k-o-a-a- -------------------------------- Nie iskame da razbirame khorata.
Vi vill tala med människor. Ни--и--а---д- разг-ва--м- с хо-а-а. Н__ и_____ д_ р__________ с х______ Н-е и-к-м- д- р-з-о-а-я-е с х-р-т-. ----------------------------------- Ние искаме да разговаряме с хората. 0
Nie iskam--d- -a-g-varyam- --kho-at-. N__ i_____ d_ r___________ s k_______ N-e i-k-m- d- r-z-o-a-y-m- s k-o-a-a- ------------------------------------- Nie iskame da razgovaryame s khorata.

Modersmålsdagen

Älskar du ditt modersmål? Då ska du fira den i framtiden! Och alltid den 21 februari! Det är den internationella modersmålsdagen. Den har firats varje år sedan år 2000. UNESCO etablerade dagen. UNESCO är en Förenta Nationernas (FN) organisation. De sysslar med ämnen inom vetenskap, utbildning och kultur. UNESCO strävar efter att skydda mänsklighetens kulturarv. Även språk är ett kulturarv. Därför måste de skyddas, odlas och främjas. Språklig mångfald firas den 21 februari. Det uppskattas att det finns 6.000 till 7.000 språk över hela världen. Hälften av dem hotas dock av utrotning. Varannan vecka förloras ett språk för alltid. Ändå är varje språk en enorm rikedom av kunskap. Kunskapen om en nations människor samlas i språk. En nations historia återspeglas i dess språk. Erfarenheter och traditioner förs också vidare genom Därför är modersmålet ett inslag i varje nationell identitet. När ett språk dör ut, går mer än bara ord förlorade. Och allt detta är tänkt att firas den 21 februari. Människor borde förstå vilken betydelse språk har. Och de borde reflektera över vad de kan göra för att skydda språket. Så visa ditt språk att det är viktigt för dig! Du kunde kanske baka en tårta åt det? Och skriva i fin kristyr på det. På ditt ‘modersmål’ naturligtvis!
Visste du?
Bosniska är ett sydslaviskt språk. Det talas först och främst i Bosnien och Herzegovina. Det talas även av folkgrupper i Serbien, Kroatien, Makedonien och Montenegro. Bosniska är modersmål för ungefär 2,5 miljoner människor. Det är mycket likt kroatiska och serbiska. Vokabulär, stavning och grammatik hos de 3 språken skiljer sig endast obetydligt. En person som talar bosniska förstår lätt serbiska och kroatiska. Därför har det bosniska språkets status ofta diskuterats. Vissa lingvister tvivlar på att bosniska är ett språk överhuvudtaget. De menar att det bara är en dialekt av det serbokroatiska språket. De många utländska influenserna i bosniska språket är intressanta. Tidigare tillhörde regionen Orienten och Västvärlden på en roterande basis. Därför finns der många arabiska, turkiska och persiska termer i vokabulären. Det är faktiskt mycket sällsynt i slaviska språk. Men det gör det bosniska språket mycket unikt.