Ordlista

sv Läsa och skriva   »   mr वाचणे आणि लिहिणे

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

६ [सहा]

6 [Sahā]

वाचणे आणि लिहिणे

vācaṇē āṇi lihiṇē

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
Jag läser. म- वाच--आहे. मी वा__ आ__ म- व-च- आ-े- ------------ मी वाचत आहे. 0
vācaṇ----i -ihi-ē v_____ ā__ l_____ v-c-ṇ- ā-i l-h-ṇ- ----------------- vācaṇē āṇi lihiṇē
Jag läser en bokstav. मी एक म---क्----ा-----े. मी ए_ मु____ वा__ आ__ म- ए- म-ळ-क-ष- व-च- आ-े- ------------------------ मी एक मुळाक्षर वाचत आहे. 0
vā--ṇē ā-----hiṇē v_____ ā__ l_____ v-c-ṇ- ā-i l-h-ṇ- ----------------- vācaṇē āṇi lihiṇē
Jag läser ett ord. म- एक -ब्द ---त--हे. मी ए_ श__ वा__ आ__ म- ए- श-्- व-च- आ-े- -------------------- मी एक शब्द वाचत आहे. 0
m---ācat-----. m_ v_____ ā___ m- v-c-t- ā-ē- -------------- mī vācata āhē.
Jag läser en mening. म- -----क-य--ा-त-आ--. मी ए_ वा__ वा__ आ__ म- ए- व-क-य व-च- आ-े- --------------------- मी एक वाक्य वाचत आहे. 0
m- v-c-t- āhē. m_ v_____ ā___ m- v-c-t- ā-ē- -------------- mī vācata āhē.
Jag läser ett brev. मी-ए- प-्--व--- -ह-. मी ए_ प__ वा__ आ__ म- ए- प-्- व-च- आ-े- -------------------- मी एक पत्र वाचत आहे. 0
mī --c-t- ā-ē. m_ v_____ ā___ m- v-c-t- ā-ē- -------------- mī vācata āhē.
Jag läser en bok. म---क--ु-्-क-व--- ---. मी ए_ पु___ वा__ आ__ म- ए- प-स-त- व-च- आ-े- ---------------------- मी एक पुस्तक वाचत आहे. 0
M- ē-a muḷā-ṣara vā-ata --ē. M_ ē__ m________ v_____ ā___ M- ē-a m-ḷ-k-a-a v-c-t- ā-ē- ---------------------------- Mī ēka muḷākṣara vācata āhē.
Jag läser. म---ा-त आ-े. मी वा__ आ__ म- व-च- आ-े- ------------ मी वाचत आहे. 0
Mī ē---m--ākṣ--a--āc-ta āh-. M_ ē__ m________ v_____ ā___ M- ē-a m-ḷ-k-a-a v-c-t- ā-ē- ---------------------------- Mī ēka muḷākṣara vācata āhē.
Du läser. तू---चत-आह-स. तू वा__ आ___ त- व-च- आ-े-. ------------- तू वाचत आहेस. 0
Mī------uḷ--ṣ--- ---a-a āh-. M_ ē__ m________ v_____ ā___ M- ē-a m-ḷ-k-a-a v-c-t- ā-ē- ---------------------------- Mī ēka muḷākṣara vācata āhē.
Han läser. तो -ा-- आ--. तो वा__ आ__ त- व-च- आ-े- ------------ तो वाचत आहे. 0
Mī--k- ś-bda -ā-at---h-. M_ ē__ ś____ v_____ ā___ M- ē-a ś-b-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka śabda vācata āhē.
Jag skriver. म- लि-ि---हे. मी लि__ आ__ म- ल-ह-त आ-े- ------------- मी लिहित आहे. 0
M--ēka-śa--a----ata-āh-. M_ ē__ ś____ v_____ ā___ M- ē-a ś-b-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka śabda vācata āhē.
Jag skriver en bokstav. म---- -ु-ा--षर -ि-ित -हे. मी ए_ मु____ लि__ आ__ म- ए- म-ळ-क-ष- ल-ह-त आ-े- ------------------------- मी एक मुळाक्षर लिहित आहे. 0
M--ē-a --bd- v----a ---. M_ ē__ ś____ v_____ ā___ M- ē-a ś-b-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka śabda vācata āhē.
Jag skriver ett ord. मी-एक-श-----िह-- -हे. मी ए_ श__ लि__ आ__ म- ए- श-्- ल-ह-त आ-े- --------------------- मी एक शब्द लिहित आहे. 0
Mī---- vā--- -āca-a ---. M_ ē__ v____ v_____ ā___ M- ē-a v-k-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka vākya vācata āhē.
Jag skriver en mening. म--ए--वाक-य-ल--ि--आह-. मी ए_ वा__ लि__ आ__ म- ए- व-क-य ल-ह-त आ-े- ---------------------- मी एक वाक्य लिहित आहे. 0
Mī --a ----- -āc--a-āh-. M_ ē__ v____ v_____ ā___ M- ē-a v-k-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka vākya vācata āhē.
Jag skriver ett brev. मी-ए---त्- लि--त -ह-. मी ए_ प__ लि__ आ__ म- ए- प-्- ल-ह-त आ-े- --------------------- मी एक पत्र लिहित आहे. 0
Mī ēka v---a vāc--- --ē. M_ ē__ v____ v_____ ā___ M- ē-a v-k-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka vākya vācata āhē.
Jag skriver en bok. मी--क पुस्-- ल-हित आह-. मी ए_ पु___ लि__ आ__ म- ए- प-स-त- ल-ह-त आ-े- ----------------------- मी एक पुस्तक लिहित आहे. 0
M- ----p-t-- v-cat- āh-. M_ ē__ p____ v_____ ā___ M- ē-a p-t-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka patra vācata āhē.
Jag skriver. म---िह-- --े. मी लि__ आ__ म- ल-ह-त आ-े- ------------- मी लिहित आहे. 0
M---k- --t-a vā---- --ē. M_ ē__ p____ v_____ ā___ M- ē-a p-t-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka patra vācata āhē.
Du skriver. त--लि--त --े-. तू लि__ आ___ त- ल-ह-त आ-े-. -------------- तू लिहित आहेस. 0
Mī--ka--a-ra vā--ta-āhē. M_ ē__ p____ v_____ ā___ M- ē-a p-t-a v-c-t- ā-ē- ------------------------ Mī ēka patra vācata āhē.
Han skriver. त---िह---आ--. तो लि__ आ__ त- ल-ह-त आ-े- ------------- तो लिहित आहे. 0
Mī--ka-p-s---a -ā--ta āhē. M_ ē__ p______ v_____ ā___ M- ē-a p-s-a-a v-c-t- ā-ē- -------------------------- Mī ēka pustaka vācata āhē.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + marathi (1-100) MP3 marathi (1-100)
Ingen video hittades!

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!