Ordlista

sv Läsa och skriva   »   pl Czytanie i pisanie

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [sześć]

Czytanie i pisanie

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska polska Spela Mer
Jag läser. (--) C--ta-. (___ C______ (-a- C-y-a-. ------------ (Ja) Czytam. 0
Jag läser en bokstav. (Ja) C-ytam --t-rę. (___ C_____ l______ (-a- C-y-a- l-t-r-. ------------------- (Ja) Czytam literę. 0
Jag läser ett ord. (J-) -zy--m--ł-w-. (___ C_____ s_____ (-a- C-y-a- s-o-o- ------------------ (Ja) Czytam słowo. 0
Jag läser en mening. (-a) -z-ta- -da--e. (___ C_____ z______ (-a- C-y-a- z-a-i-. ------------------- (Ja) Czytam zdanie. 0
Jag läser ett brev. (J-)-C-y--------. (___ C_____ l____ (-a- C-y-a- l-s-. ----------------- (Ja) Czytam list. 0
Jag läser en bok. (J----zytam----ąż-ę. (___ C_____ k_______ (-a- C-y-a- k-i-ż-ę- -------------------- (Ja) Czytam książkę. 0
Jag läser. J- -zytam. J_ c______ J- c-y-a-. ---------- Ja czytam. 0
Du läser. Ty-cz-tas-. T_ c_______ T- c-y-a-z- ----------- Ty czytasz. 0
Han läser. On ---t-. O_ c_____ O- c-y-a- --------- On czyta. 0
Jag skriver. (J-) Pi--ę. (___ P_____ (-a- P-s-ę- ----------- (Ja) Piszę. 0
Jag skriver en bokstav. (--------ę---ter-. (___ P____ l______ (-a- P-s-ę l-t-r-. ------------------ (Ja) Piszę literę. 0
Jag skriver ett ord. (J-)----zę-s-owo. (___ P____ s_____ (-a- P-s-ę s-o-o- ----------------- (Ja) Piszę słowo. 0
Jag skriver en mening. (Ja)----z- ---ni-. (___ P____ z______ (-a- P-s-ę z-a-i-. ------------------ (Ja) Piszę zdanie. 0
Jag skriver ett brev. (J----i-z--li--. (___ P____ l____ (-a- P-s-ę l-s-. ---------------- (Ja) Piszę list. 0
Jag skriver en bok. (Ja--Piszę----ążkę. (___ P____ k_______ (-a- P-s-ę k-i-ż-ę- ------------------- (Ja) Piszę książkę. 0
Jag skriver. Ja-pis-ę. J_ p_____ J- p-s-ę- --------- Ja piszę. 0
Du skriver. T- --sze--. T_ p_______ T- p-s-e-z- ----------- Ty piszesz. 0
Han skriver. O- -i--e. O_ p_____ O- p-s-e- --------- On pisze. 0

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!