Ordlista

sv Tal   »   bg Числата

7 [sju]

Tal

Tal

7 [седем]

7 [sedem]

Числата

Chislata

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag räknar: Аз бро-: А_ б____ А- б-о-: -------- Аз броя: 0
A- --o-a: A_ b_____ A- b-o-a- --------- Az broya:
ett, två, tre е--о,-две,--ри е____ д___ т__ е-н-, д-е- т-и -------------- едно, две, три 0
edn-- d--,--ri e____ d___ t__ e-n-, d-e- t-i -------------- edno, dve, tri
Jag räknar till tre. Аз-б-оя -о--р-. А_ б___ д_ т___ А- б-о- д- т-и- --------------- Аз броя до три. 0
A--b---- d---r-. A_ b____ d_ t___ A- b-o-a d- t-i- ---------------- Az broya do tri.
Jag räknar vidare: А---р--ъ--авам-д- б---: А_ п__________ д_ б____ А- п-о-ъ-ж-в-м д- б-о-: ----------------------- Аз продължавам да броя: 0
A- pro---z-a-a---- ---y-: A_ p___________ d_ b_____ A- p-o-y-z-a-a- d- b-o-a- ------------------------- Az prodylzhavam da broya:
fyra, fem, sex, ч--ири--п-т--шес-, ч______ п___ ш____ ч-т-р-, п-т- ш-с-, ------------------ четири, пет, шест, 0
ch--i--,--et- -he-t, c_______ p___ s_____ c-e-i-i- p-t- s-e-t- -------------------- chetiri, pet, shest,
sju, åtta, nio се-е-, о--м,-д-вет с_____ о____ д____ с-д-м- о-е-, д-в-т ------------------ седем, осем, девет 0
sedem- ---m- d--et s_____ o____ d____ s-d-m- o-e-, d-v-t ------------------ sedem, osem, devet
Jag räknar. Аз-б-о-. А_ б____ А- б-о-. -------- Аз броя. 0
Az -----. A_ b_____ A- b-o-a- --------- Az broya.
Du räknar. Т---р--ш. Т_ б_____ Т- б-о-ш- --------- Ти броиш. 0
T- --o-s-. T_ b______ T- b-o-s-. ---------- Ti broish.
Han räknar. Т-й--р-и. Т__ б____ Т-й б-о-. --------- Той брои. 0
T-y-br-i. T__ b____ T-y b-o-. --------- Toy broi.
Ett. Den första. Е-н---Пър--. Е____ П_____ Е-н-. П-р-и- ------------ Едно. Първи. 0
Edno---yrv-. E____ P_____ E-n-. P-r-i- ------------ Edno. Pyrvi.
Två. Den andra. Две. --о-и. Д___ В_____ Д-е- В-о-и- ----------- Две. Втори. 0
Dv-. ---r-. D___ V_____ D-e- V-o-i- ----------- Dve. Vtori.
Tre. Den tredje. Т-и.-Т---и. Т___ Т_____ Т-и- Т-е-и- ----------- Три. Трети. 0
Tri. T----. T___ T_____ T-i- T-e-i- ----------- Tri. Treti.
Fyra. Den fjärde. Ч-ти-и. -етвъ-т-. Ч______ Ч________ Ч-т-р-. Ч-т-ъ-т-. ----------------- Четири. Четвърти. 0
Che----. ---tv--ti. C_______ C_________ C-e-i-i- C-e-v-r-i- ------------------- Chetiri. Chetvyrti.
Fem. Den femte. П-т--П-ти. П___ П____ П-т- П-т-. ---------- Пет. Пети. 0
P--. P---. P___ P____ P-t- P-t-. ---------- Pet. Peti.
Sex. Den sjätte. Ш-с-. Ш--ти. Ш____ Ш_____ Ш-с-. Ш-с-и- ------------ Шест. Шести. 0
Sh-st--S-----. S_____ S______ S-e-t- S-e-t-. -------------- Shest. Shesti.
Sju. Den sjunde. Сед-м. -едм-. С_____ С_____ С-д-м- С-д-и- ------------- Седем. Седми. 0
S-dem. -edm-. S_____ S_____ S-d-m- S-d-i- ------------- Sedem. Sedmi.
Åtta. Den åttonde. О-е-------. О____ О____ О-е-. О-м-. ----------- Осем. Осми. 0
Osem--O---. O____ O____ O-e-. O-m-. ----------- Osem. Osmi.
Nio. Den nionde. Д-вет- -е---и. Д_____ Д______ Д-в-т- Д-в-т-. -------------- Девет. Девети. 0
D-v----D-v--i. D_____ D______ D-v-t- D-v-t-. -------------- Devet. Deveti.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.