Ordlista

sv Tal   »   hy թվեր

7 [sju]

Tal

Tal

7 [յոթ]

7 [yot’]

թվեր

t’ver

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Jag räknar: Ես--աշ-ո-մ--մ: Ե_ հ______ ե__ Ե- հ-շ-ո-մ ե-: -------------- Ես հաշվում եմ: 0
Y---------m-yem Y__ h______ y__ Y-s h-s-v-m y-m --------------- Yes hashvum yem
ett, två, tre մ-կ,-երկո-- -րեք մ___ ե_____ ե___ մ-կ- ե-կ-ւ- ե-ե- ---------------- մեկ, երկու, երեք 0
me-,--e-ku- -----’ m___ y_____ y_____ m-k- y-r-u- y-r-k- ------------------ mek, yerku, yerek’
Jag räknar till tre. Ես-հ-շվում-եմ մի--և եր-ք-: Ե_ հ______ ե_ մ____ ե_____ Ե- հ-շ-ո-մ ե- մ-ն-և ե-ե-ը- -------------------------- Ես հաշվում եմ մինչև երեքը: 0
Y-s ----vum-y-- mi------v yer---y Y__ h______ y__ m________ y______ Y-s h-s-v-m y-m m-n-h-y-v y-r-k-y --------------------------------- Yes hashvum yem minch’yev yerek’y
Jag räknar vidare: Ե- ---ուն-կ--մ -- հ---ել: Ե_ շ__________ ե_ հ______ Ե- շ-ր-ւ-ա-ո-մ ե- հ-շ-ե-: ------------------------- Ես շարունակում եմ հաշվել: 0
Y---sha-u----m-y-m-has--el Y__ s_________ y__ h______ Y-s s-a-u-a-u- y-m h-s-v-l -------------------------- Yes sharunakum yem hashvel
fyra, fem, sex, չո-ս---ի--- -եց չ____ հ____ վ__ չ-ր-, հ-ն-, վ-ց --------------- չորս, հինգ, վեց 0
c---or-- -in-, ve-s’ c_______ h____ v____ c-’-o-s- h-n-, v-t-’ -------------------- ch’vors, hing, vets’
sju, åtta, nio յո-,------ի-ը յ___ ո___ ի__ յ-թ- ո-թ- ի-ը ------------- յոթ, ութ, ինը 0
y-t’,-ut-, -ny y____ u___ i__ y-t-, u-’- i-y -------------- yot’, ut’, iny
Jag räknar. Ես-հա---ւմ ե-: Ե_ հ______ ե__ Ե- հ-շ-ո-մ ե-: -------------- Ես հաշվում եմ: 0
Y-- --s-v-m -em Y__ h______ y__ Y-s h-s-v-m y-m --------------- Yes hashvum yem
Du räknar. Դու -ա-վ-ւմ ես: Դ__ հ______ ե__ Դ-ւ հ-շ-ո-մ ե-: --------------- Դու հաշվում ես: 0
Du --shvum y-s D_ h______ y__ D- h-s-v-m y-s -------------- Du hashvum yes
Han räknar. Ն- --շ--ւ- է: Ն_ հ______ է_ Ն- հ-շ-ո-մ է- ------------- Նա հաշվում է: 0
Na-h------ e N_ h______ e N- h-s-v-m e ------------ Na hashvum e
Ett. Den första. մե-- ա-աջ--ը մ___ ա______ մ-կ- ա-ա-ի-ը ------------ մեկ- առաջինը 0
me-- arra---y m___ a_______ m-k- a-r-j-n- ------------- mek- arrajiny
Två. Den andra. եր-ո- --ե-կրորդը ե____ - ե_______ ե-կ-ւ - ե-կ-ո-դ- ---------------- երկու - երկրորդը 0
ye-------er-r-r-y y____ - y________ y-r-u - y-r-r-r-y ----------------- yerku - yerkrordy
Tre. Den tredje. եր-- - ե-ր--դը ե___ - ե______ ե-ե- - ե-ր-ր-ը -------------- երեք - երրորդը 0
y---k- --y-rro-dy y_____ - y_______ y-r-k- - y-r-o-d- ----------------- yerek’ - yerrordy
Fyra. Den fjärde. չ--ս-- --րր-ր-ը չ___ - չ_______ չ-ր- - չ-ր-ո-դ- --------------- չորս - չորրորդը 0
c-’vors-- -h--o-ro-dy c______ - c__________ c-’-o-s - c-’-o-r-r-y --------------------- ch’vors - ch’vorrordy
Fem. Den femte. հ--գ --հի----ո--ը հ___ - հ_________ հ-ն- - հ-ն-ե-ո-դ- ----------------- հինգ - հինգերորդը 0
hi-g --h--ger-r-y h___ - h_________ h-n- - h-n-e-o-d- ----------------- hing - hingerordy
Sex. Den sjätte. վե- - --------ը վ__ - վ________ վ-ց - վ-ց-ր-ր-ը --------------- վեց - վեցերորդը 0
vets-----et-’-erordy v____ - v___________ v-t-’ - v-t-’-e-o-d- -------------------- vets’ - vets’yerordy
Sju. Den sjunde. յ-----յ-թ---րդը յ__ - յ________ յ-թ - յ-թ-ր-ր-ը --------------- յոթ - յոթերորդը 0
yot----yot-yer--dy y___ - y__________ y-t- - y-t-y-r-r-y ------------------ yot’ - yot’yerordy
Åtta. Den åttonde. ո-թ-------րորդը ո__ - ո________ ո-թ - ո-թ-ր-ր-ը --------------- ութ - ութերորդը 0
ut- - u--ye-or-y u__ - u_________ u-’ - u-’-e-o-d- ---------------- ut’ - ut’yerordy
Nio. Den nionde. ի-ը----եր---ը ի___ ի_______ ի-ը- ի-ե-ո-դ- ------------- ինը- իներորդը 0
iny--i-e-o--y i___ i_______ i-y- i-e-o-d- ------------- iny- inerordy

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.