Ordlista

sv Veckans dagar   »   es Los días de la semana

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [nueve]

Los días de la semana

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
måndag el--un-s e_ l____ e- l-n-s -------- el lunes
tisdag e-----t-s e_ m_____ e- m-r-e- --------- el martes
onsdag el -iérc-l-s e_ m________ e- m-é-c-l-s ------------ el miércoles
torsdag el j---es e_ j_____ e- j-e-e- --------- el jueves
fredag e--v-e-n-s e_ v______ e- v-e-n-s ---------- el viernes
lördag e----bado e_ s_____ e- s-b-d- --------- el sábado
söndag el----in-o e_ d______ e- d-m-n-o ---------- el domingo
veckan l---emana l_ s_____ l- s-m-n- --------- la semana
från måndag till söndag d--d- ----u-es h--------dom--go d____ e_ l____ h____ e_ d______ d-s-e e- l-n-s h-s-a e- d-m-n-o ------------------------------- desde el lunes hasta el domingo
Den första dagen är måndag. El -r--e- d-- e--el---ne-. E_ p_____ d__ e_ e_ l_____ E- p-i-e- d-a e- e- l-n-s- -------------------------- El primer día es el lunes.
Den andra dagen är tisdag. El-s-g---o d---es el mar-es. E_ s______ d__ e_ e_ m______ E- s-g-n-o d-a e- e- m-r-e-. ---------------------------- El segundo día es el martes.
Den tredje dagen är onsdag. El ter--r --a----e- --é--ol-s. E_ t_____ d__ e_ e_ m_________ E- t-r-e- d-a e- e- m-é-c-l-s- ------------------------------ El tercer día es el miércoles.
Den fjärde dagen är torsdag. El ---rto---- es -l-j-e-es. E_ c_____ d__ e_ e_ j______ E- c-a-t- d-a e- e- j-e-e-. --------------------------- El cuarto día es el jueves.
Den femte dagen är fredag. El--u-nto -ía-e---l--ierne-. E_ q_____ d__ e_ e_ v_______ E- q-i-t- d-a e- e- v-e-n-s- ---------------------------- El quinto día es el viernes.
Den sjätte dagen är lördag. El-sex-o--í--e---l---b--o. E_ s____ d__ e_ e_ s______ E- s-x-o d-a e- e- s-b-d-. -------------------------- El sexto día es el sábado.
Den sjunde dagen är söndag. E--s-----o dí--e---- -om-ngo. E_ s______ d__ e_ e_ d_______ E- s-p-i-o d-a e- e- d-m-n-o- ----------------------------- El séptimo día es el domingo.
Veckan har sju dagar. L- seman- --e---s--te-dí-s. L_ s_____ t____ s____ d____ L- s-m-n- t-e-e s-e-e d-a-. --------------------------- La semana tiene siete días.
Vi arbetar bara fem dagar. Noso-ros /-no--tras----- -r-b--a-o- ---c- ---s. N_______ / n_______ s___ t_________ c____ d____ N-s-t-o- / n-s-t-a- s-l- t-a-a-a-o- c-n-o d-a-. ----------------------------------------------- Nosotros / nosotras sólo trabajamos cinco días.

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!