Ordlista

sv Veckans dagar   »   he ‫ימי השבוע‬

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

‫9 [תשע]‬

9 [tesha]

‫ימי השבוע‬

y'mey hashvu'a

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
måndag ‫י-ם --י‬ ‫___ ש___ ‫-ו- ש-י- --------- ‫יום שני‬ 0
y-m--h-ni y__ s____ y-m s-e-i --------- yom sheni
tisdag ‫י-- -ל---‬ ‫___ ש_____ ‫-ו- ש-י-י- ----------- ‫יום שלישי‬ 0
y-m-sh----i y__ s______ y-m s-l-s-i ----------- yom shlishi
onsdag ‫-ו--ר-יע-‬ ‫___ ר_____ ‫-ו- ר-י-י- ----------- ‫יום רביעי‬ 0
yom----i-i y__ r_____ y-m r-v-'- ---------- yom revi'i
torsdag ‫י-----יש-‬ ‫___ ח_____ ‫-ו- ח-י-י- ----------- ‫יום חמישי‬ 0
yom ----shi y__ x______ y-m x-m-s-i ----------- yom xamishi
fredag ‫יום --שי‬ ‫___ ש____ ‫-ו- ש-ש-‬ ---------- ‫יום שישי‬ 0
yom s--shi y__ s_____ y-m s-i-h- ---------- yom shishi
lördag ‫י-- --ת‬ ‫___ ש___ ‫-ו- ש-ת- --------- ‫יום שבת‬ 0
yo--s---at y__ s_____ y-m s-a-a- ---------- yom shabat
söndag ‫-ום-ר-שון‬ ‫___ ר_____ ‫-ו- ר-ש-ן- ----------- ‫יום ראשון‬ 0
yo--r-'--on y__ r______ y-m r-'-h-n ----------- yom ri'shon
veckan ‫-ש-וע‬ ‫______ ‫-ש-ו-‬ ------- ‫השבוע‬ 0
h-s---u'a h________ h-s-a-u-a --------- hashavu'a
från måndag till söndag ‫מ-ום-ש-י -- יום----ון‬ ‫____ ש__ ע_ י__ ר_____ ‫-י-ם ש-י ע- י-ם ר-ש-ן- ----------------------- ‫מיום שני עד יום ראשון‬ 0
mi-m-s--ni -d yo- -i--h-n m___ s____ a_ y__ r______ m-o- s-e-i a- y-m r-'-h-n ------------------------- miom sheni ad yom ri'shon
Den första dagen är måndag. ‫ה--ם--ר--ו- בש----הו--יו- ----‬ ‫____ ה_____ ב____ ה__ י__ ש____ ‫-י-ם ה-א-ו- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-י-‬ -------------------------------- ‫היום הראשון בשבוע הוא יום שני.‬ 0
h--o- ha-i's-on ---h--u'- -u--o- sh--i. h____ h________ b________ h_ y__ s_____ h-y-m h-r-'-h-n b-s-a-u-a h- y-m s-e-i- --------------------------------------- hayom hari'shon bashavu'a hu yom sheni.
Den andra dagen är tisdag. ‫היום----י בשבוע הוא ----שליש--‬ ‫____ ה___ ב____ ה__ י__ ש______ ‫-י-ם ה-נ- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-י-י-‬ -------------------------------- ‫היום השני בשבוע הוא יום שלישי.‬ 0
hay-m--ash-ni--a--a--'- hu-----s-l-sh-. h____ h______ b________ h_ y__ s_______ h-y-m h-s-e-i b-s-a-u-a h- y-m s-l-s-i- --------------------------------------- hayom hasheni bashavu'a hu yom shlishi.
Den tredje dagen är onsdag. ‫ה--ם----י-----ב-- ה-- -ום -ב-עי-‬ ‫____ ה_____ ב____ ה__ י__ ר______ ‫-י-ם ה-ל-ש- ב-ב-ע ה-א י-ם ר-י-י-‬ ---------------------------------- ‫היום השלישי בשבוע הוא יום רביעי.‬ 0
hay-m--as-lis-i--a---v-'---- ----rev-'i. h____ h________ b________ h_ y__ r______ h-y-m h-s-l-s-i b-s-a-u-a h- y-m r-v-'-. ---------------------------------------- hayom hashlishi bashavu'a hu yom revi'i.
Den fjärde dagen är torsdag. ‫---ם --ב--י בש-וע הו- -ו- חמ--י.‬ ‫____ ה_____ ב____ ה__ י__ ח______ ‫-י-ם ה-ב-ע- ב-ב-ע ה-א י-ם ח-י-י-‬ ---------------------------------- ‫היום הרביעי בשבוע הוא יום חמישי.‬ 0
h-y---ha-ev-'i -a-ha-u'a-hu yo- --m----. h____ h_______ b________ h_ y__ x_______ h-y-m h-r-v-'- b-s-a-u-a h- y-m x-m-s-i- ---------------------------------------- hayom harevi'i bashavu'a hu yom xamishi.
Den femte dagen är fredag. ‫ה-ו--ה---שי-ב-בוע -ו- יום-שי--.‬ ‫____ ה_____ ב____ ה__ י__ ש_____ ‫-י-ם ה-מ-ש- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-ש-.- --------------------------------- ‫היום החמישי בשבוע הוא יום שישי.‬ 0
hayo---a-a-i-si---s---u'--hu -o- -h-s-i. h____ h________ b________ h_ y__ s______ h-y-m h-x-m-s-i b-s-a-u-a h- y-m s-i-h-. ---------------------------------------- hayom haxamissi bashavu'a hu yom shishi.
Den sjätte dagen är lördag. ‫היו- -שי-------ע-הו- -ו- שב--‬ ‫____ ה____ ב____ ה__ י__ ש____ ‫-י-ם ה-י-י ב-ב-ע ה-א י-ם ש-ת-‬ ------------------------------- ‫היום השישי בשבוע הוא יום שבת.‬ 0
h--o------i-h--ba---v--a ---yom-s-a-a-. h____ h_______ b________ h_ y__ s______ h-y-m h-s-i-h- b-s-a-u-a h- y-m s-a-a-. --------------------------------------- hayom hashishi bashavu'a hu yom shabat.
Den sjunde dagen är söndag. ‫-י-- ה-ב-ע--ב-בו- -וא---- --שון-‬ ‫____ ה_____ ב____ ה__ י__ ר______ ‫-י-ם ה-ב-ע- ב-ב-ע ה-א י-ם ר-ש-ן-‬ ---------------------------------- ‫היום השביעי בשבוע הוא יום ראשון.‬ 0
h-----ha-----i -as---u'a-h---om-ri---o-. h____ h_______ b________ h_ y__ r_______ h-y-m h-s-v-'- b-s-a-u-a h- y-m r-'-h-n- ---------------------------------------- hayom hashvi'i bashavu'a hu yom ri'shon.
Veckan har sju dagar. ‫ב--וע -בעה--מ-ם-‬ ‫_____ ש___ י_____ ‫-ש-ו- ש-ע- י-י-.- ------------------ ‫בשבוע שבעה ימים.‬ 0
ba-h-v--a -h-v-ah y--im. b________ s______ y_____ b-s-a-u-a s-i-'-h y-m-m- ------------------------ bashavu'a shiv'ah y'mim.
Vi arbetar bara fem dagar. ‫--ו-עובד-- -מיש---מים-ב-בד.‬ ‫___ ע_____ ח____ י___ ב_____ ‫-נ- ע-ב-י- ח-י-ה י-י- ב-ב-.- ----------------------------- ‫אנו עובדים חמישה ימים בלבד.‬ 0
a-u -vd-m --m---a--y---m-b-l-a-. a__ o____ x_______ y____ b______ a-u o-d-m x-m-s-a- y-m-m b-l-a-. -------------------------------- anu ovdim xamishah yamim bilvad.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + hebreiska (1-100) MP3 hebreiska (1-100)
Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!