Ordlista

sv Årstider och väder   »   ad Илъэсым илъэхъанхэр ыкIи ом изытет

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [пшIыкIухы]

16 [pshIykIuhy]

Илъэсым илъэхъанхэр ыкIи ом изытет

Iljesym iljehanhjer ykIi om izytet

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska adygeiska Spela Mer
Det här är årstiderna: Мы-э- --ъэс-м-илъэ-ъа---: М____ и______ и__________ М-х-р и-ъ-с-м и-ъ-х-а-ы-: ------------------------- Мыхэр илъэсым илъэхъаных: 0
I---sym iljeh---j-- ykIi--m i-y-et I______ i__________ y___ o_ i_____ I-j-s-m i-j-h-n-j-r y-I- o- i-y-e- ---------------------------------- Iljesym iljehanhjer ykIi om izytet
Våren, sommaren, Г-а--э, -ъэма-, Г______ г______ Г-а-х-, г-э-а-, --------------- Гъатхэ, гъэмаф, 0
Il--s---ilj--a--jer yk-- -- ----et I______ i__________ y___ o_ i_____ I-j-s-m i-j-h-n-j-r y-I- o- i-y-e- ---------------------------------- Iljesym iljehanhjer ykIi om izytet
hösten och vintern. б-ыхь-------к-----. б_____ ы___ к______ б-ы-ь- ы-I- к-ы-а-. ------------------- бжыхьэ ыкIи кIымаф. 0
My---r---j-sym -l--h-n-h: M_____ i______ i_________ M-h-e- i-j-s-m i-j-h-n-h- ------------------------- Myhjer iljesym iljehanyh:
Sommaren är hett. Г----фэм---о-к-ы. Г_______ ж_______ Г-э-а-э- ж-о-к-ы- ----------------- Гъэмафэм жъоркъы. 0
My---r-il---y--il-ehan--: M_____ i______ i_________ M-h-e- i-j-s-m i-j-h-n-h- ------------------------- Myhjer iljesym iljehanyh:
På sommaren skiner solen. Гъэм---м -ы--эр-къепс-. Г_______ т_____ к______ Г-э-а-э- т-г-э- к-е-с-. ----------------------- Гъэмафэм тыгъэр къепсы. 0
My-je- ----s-m-ilj---n-h: M_____ i______ i_________ M-h-e- i-j-s-m i-j-h-n-h- ------------------------- Myhjer iljesym iljehanyh:
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Г---а--м ----зе-Iу--аны- т--Iас. Г_______ т______________ т______ Г-э-а-э- т-т-з-к-у-ь-н-р т-к-а-. -------------------------------- Гъэмафэм тытезекIухьаныр тикIас. 0
Ga--je--g-e-af, G______ g______ G-t-j-, g-e-a-, --------------- Gathje, gjemaf,
Vintern är kall. К--м---р ч--I-. К_______ ч_____ К-ы-а-э- ч-ы-э- --------------- КIымафэр чъыIэ. 0
Ga-hj-,-g-----, G______ g______ G-t-j-, g-e-a-, --------------- Gathje, gjemaf,
På vintern snöar eller regnar det. К-ы----м о- --е---- к-е-хы. К_______ о_ к____ е к______ К-ы-а-э- о- к-е-ы е к-е-х-. --------------------------- КIымафэм ос къесы е къещхы. 0
Ga-hj-,---e---, G______ g______ G-t-j-, g-e-a-, --------------- Gathje, gjemaf,
På vintern stannar vi gärna hemma. КIым---м -нэ- -----ы---и--ас. К_______ у___ т______ т______ К-ы-а-э- у-э- т-с-н-р т-к-а-. ----------------------------- КIымафэм унэм тисыныр тикIас. 0
bz-y--je---I- --y--f. b_______ y___ k______ b-h-h-j- y-I- k-y-a-. --------------------- bzhyh'je ykIi kIymaf.
Det är kallt. ЧъыIэ. Ч_____ Ч-ы-э- ------ ЧъыIэ. 0
G-e----e- -ho-ky. G________ z______ G-e-a-j-m z-o-k-. ----------------- Gjemafjem zhorky.
Det regnar. О---к---х-. О__ к______ О-х к-е-х-. ----------- Ощх къещхы. 0
Gje--f--m -h-r--. G________ z______ G-e-a-j-m z-o-k-. ----------------- Gjemafjem zhorky.
Det är blåsigt. Ж-ы--ъэ. Ж_______ Ж-ы-г-э- -------- Жьыбгъэ. 0
Gjemaf--m---o--y. G________ z______ G-e-a-j-m z-o-k-. ----------------- Gjemafjem zhorky.
Det är varmt. Ф-бэ. Ф____ Ф-б-. ----- Фабэ. 0
G-e-a-jem -ygjer-k-p-y. G________ t_____ k_____ G-e-a-j-m t-g-e- k-p-y- ----------------------- Gjemafjem tygjer kepsy.
Det är soligt. Тыг-эп--. Т________ Т-г-э-с-. --------- Тыгъэпсы. 0
Gj---f-e- -ygj-r ---s-. G________ t_____ k_____ G-e-a-j-m t-g-e- k-p-y- ----------------------- Gjemafjem tygjer kepsy.
Det är klart väder. ОшIу. О____ О-I-. ----- ОшIу. 0
Gje-------tygje---e---. G________ t_____ k_____ G-e-a-j-m t-g-e- k-p-y- ----------------------- Gjemafjem tygjer kepsy.
Vad är det för väder idag? Не---ом с---и-----? Н___ о_ с__ и______ Н-п- о- с-д и-ы-е-? ------------------- Непэ ом сыд изытет? 0
G-ema-----tyte---Iu--any- ---I-s. G________ t______________ t______ G-e-a-j-m t-t-z-k-u-'-n-r t-k-a-. --------------------------------- Gjemafjem tytezekIuh'anyr tikIas.
Det är kallt idag. Не-- чъы--. Н___ ч_____ Н-п- ч-ы-э- ----------- Непэ чъыIэ. 0
K-ym---er chyIj-. K________ c______ K-y-a-j-r c-y-j-. ----------------- KIymafjer chyIje.
Det är varmt idag. Н----ф-бэ. Н___ ф____ Н-п- ф-б-. ---------- Непэ фабэ. 0
KI--a-je- c-----. K________ c______ K-y-a-j-r c-y-j-. ----------------- KIymafjer chyIje.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + adygeiska (1-100) MP3 adygeiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.