Ordlista

sv Årstider och väder   »   bg Сезоните и времето

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шестнайсет]

16 [shestnayset]

Сезоните и времето

Sezonite i vremeto

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Det här är årstiderna: Тов---а-с-зоните: Т___ с_ с________ Т-в- с- с-з-н-т-: ----------------- Това са сезоните: 0
Sez------- vr-me-o S_______ i v______ S-z-n-t- i v-e-e-o ------------------ Sezonite i vremeto
Våren, sommaren, п-оле-- лято, п______ л____ п-о-е-, л-т-, ------------- пролет, лято, 0
S--onit- i-v--meto S_______ i v______ S-z-n-t- i v-e-e-o ------------------ Sezonite i vremeto
hösten och vintern. есе--- -и--. е___ и з____ е-е- и з-м-. ------------ есен и зима. 0
Tov--s- --------: T___ s_ s________ T-v- s- s-z-n-t-: ----------------- Tova sa sezonite:
Sommaren är hett. Л-тот- - го--щ-. Л_____ е г______ Л-т-т- е г-р-щ-. ---------------- Лятото е горещо. 0
T--- -a-sezo--te: T___ s_ s________ T-v- s- s-z-n-t-: ----------------- Tova sa sezonite:
På sommaren skiner solen. П--з ----т- -лънц--- --ее. П___ л_____ с_______ г____ П-е- л-т-т- с-ъ-ц-т- г-е-. -------------------------- През лятото слънцето грее. 0
T--a----s-z--i--: T___ s_ s________ T-v- s- s-z-n-t-: ----------------- Tova sa sezonite:
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. П------то-- -и--с уд-в---тви---е разхож----. П___ л_____ н__ с у__________ с_ р__________ П-е- л-т-т- н-е с у-о-о-с-в-е с- р-з-о-д-м-. -------------------------------------------- През лятото ние с удоволствие се разхождаме. 0
pro---- l---o, p______ l_____ p-o-e-, l-a-o- -------------- prolet, lyato,
Vintern är kall. Зима-а е-сту---а. З_____ е с_______ З-м-т- е с-у-е-а- ----------------- Зимата е студена. 0
p--l-t,---a-o, p______ l_____ p-o-e-, l-a-o- -------------- prolet, lyato,
På vintern snöar eller regnar det. През --м-та ва----н-г-----дъж-. П___ з_____ в___ с___ и__ д____ П-е- з-м-т- в-л- с-я- и-и д-ж-. ------------------------------- През зимата вали сняг или дъжд. 0
pro---- l---o, p______ l_____ p-o-e-, l-a-o- -------------- prolet, lyato,
På vintern stannar vi gärna hemma. П-е- -и------бича-- д------м в-ъщ-. П___ з_____ о______ д_ с____ в_____ П-е- з-м-т- о-и-а-е д- с-о-м в-ъ-и- ----------------------------------- През зимата обичаме да стоим вкъщи. 0
ese--- z---. e___ i z____ e-e- i z-m-. ------------ esen i zima.
Det är kallt. Студе-о е. С______ е_ С-у-е-о е- ---------- Студено е. 0
e-e- i --ma. e___ i z____ e-e- i z-m-. ------------ esen i zima.
Det regnar. Ва-и --жд. В___ д____ В-л- д-ж-. ---------- Вали дъжд. 0
e-e- i --m-. e___ i z____ e-e- i z-m-. ------------ esen i zima.
Det är blåsigt. Д--а-в--ър. Д___ в_____ Д-х- в-т-р- ----------- Духа вятър. 0
L-at-t-----g--esh---. L______ y_ g_________ L-a-o-o y- g-r-s-c-o- --------------------- Lyatoto ye goreshcho.
Det är varmt. Т---- -. Т____ е_ Т-п-о е- -------- Топло е. 0
L--tot--y- ---esh---. L______ y_ g_________ L-a-o-o y- g-r-s-c-o- --------------------- Lyatoto ye goreshcho.
Det är soligt. С-ън-е-- -. С_______ е_ С-ъ-ч-в- е- ----------- Слънчево е. 0
L-at-to-y- goreshcho. L______ y_ g_________ L-a-o-o y- g-r-s-c-o- --------------------- Lyatoto ye goreshcho.
Det är klart väder. Яс----. Я___ е_ Я-н- е- ------- Ясно е. 0
Pre- ----oto -l-n--e---g---. P___ l______ s________ g____ P-e- l-a-o-o s-y-t-e-o g-e-. ---------------------------- Prez lyatoto slyntseto gree.
Vad är det för väder idag? Как---- --ем-т- д--с? К____ е в______ д____ К-к-о е в-е-е-о д-е-? --------------------- Какво е времето днес? 0
Pr-z-ly--oto--l---s-to ----. P___ l______ s________ g____ P-e- l-a-o-o s-y-t-e-o g-e-. ---------------------------- Prez lyatoto slyntseto gree.
Det är kallt idag. Д-е--е-с---е-о. Д___ е с_______ Д-е- е с-у-е-о- --------------- Днес е студено. 0
Prez--y-t--- --yn--e-- --ee. P___ l______ s________ g____ P-e- l-a-o-o s-y-t-e-o g-e-. ---------------------------- Prez lyatoto slyntseto gree.
Det är varmt idag. Дн-с -------. Д___ е т_____ Д-е- е т-п-о- ------------- Днес е топло. 0
P-ez l--t--o-nie-- -do------ie----r----o-h-ame. P___ l______ n__ s u__________ s_ r____________ P-e- l-a-o-o n-e s u-o-o-s-v-e s- r-z-h-z-d-m-. ----------------------------------------------- Prez lyatoto nie s udovolstvie se razkhozhdame.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bulgariska (1-100) MP3 bulgariska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.