Ordlista

sv Årstider och väder   »   es Las Estaciones y el Clima

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [dieciséis]

Las Estaciones y el Clima

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
Det här är årstiderna: É-t----on--as e--ac----- d-l-a--: É____ s__ l__ e_________ d__ a___ É-t-s s-n l-s e-t-c-o-e- d-l a-o- --------------------------------- Éstas son las estaciones del año:
Våren, sommaren, L- p---a---a,--- -e-ano, L_ p_________ e_ v______ L- p-i-a-e-a- e- v-r-n-, ------------------------ La primavera, el verano,
hösten och vintern. el-oto-o----l---v---no. e_ o____ y e_ i________ e- o-o-o y e- i-v-e-n-. ----------------------- el otoño y el invierno.
Sommaren är hett. El --r-------ca------. E_ v_____ e_ c________ E- v-r-n- e- c-l-r-s-. ---------------------- El verano es caluroso.
På sommaren skiner solen. En----ano-h-c- s-l. E_ v_____ h___ s___ E- v-r-n- h-c- s-l- ------------------- En verano hace sol.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. En--l ve--n- --s-g--ta i--a-p---ar. E_ e_ v_____ n__ g____ i_ a p______ E- e- v-r-n- n-s g-s-a i- a p-s-a-. ----------------------------------- En el verano nos gusta ir a pasear.
Vintern är kall. E--invi--n- e--f---. E_ i_______ e_ f____ E- i-v-e-n- e- f-í-. -------------------- El invierno es frío.
På vintern snöar eller regnar det. E- -l--nv-er-----eva-o-l-u--e. E_ e_ i_______ n____ o l______ E- e- i-v-e-n- n-e-a o l-u-v-. ------------------------------ En el invierno nieva o llueve.
På vintern stannar vi gärna hemma. E- el --vierno-no----s-a --ed--n-s-en-casa. E_ e_ i_______ n__ g____ q________ e_ c____ E- e- i-v-e-n- n-s g-s-a q-e-a-n-s e- c-s-. ------------------------------------------- En el invierno nos gusta quedarnos en casa.
Det är kallt. Hace frío. H___ f____ H-c- f-í-. ---------- Hace frío.
Det regnar. Está -------do. E___ l_________ E-t- l-o-i-n-o- --------------- Está lloviendo.
Det är blåsigt. Hace--iento-/--st- v---o-- (--.). H___ v_____ / E___ v______ (_____ H-c- v-e-t- / E-t- v-n-o-o (-m-)- --------------------------------- Hace viento / Está ventoso (am.).
Det är varmt. Hac----l-r. H___ c_____ H-c- c-l-r- ----------- Hace calor.
Det är soligt. Ha-e --l. H___ s___ H-c- s-l- --------- Hace sol.
Det är klart väder. E----em-- e----a---d--le. E_ t_____ e___ a_________ E- t-e-p- e-t- a-r-d-b-e- ------------------------- El tiempo está agradable.
Vad är det för väder idag? ¿Q-- -ie-p- -ace hoy? ¿___ t_____ h___ h___ ¿-u- t-e-p- h-c- h-y- --------------------- ¿Qué tiempo hace hoy?
Det är kallt idag. Hoy -a-e fr-o. H__ h___ f____ H-y h-c- f-í-. -------------- Hoy hace frío.
Det är varmt idag. Hoy-h--- ---o-. H__ h___ c_____ H-y h-c- c-l-r- --------------- Hoy hace calor.

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.