Ordlista

sv Årstider och väder   »   mk Годишни времиња и временски услови

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шеснаесет]

16 [shyesnayesyet]

Годишни времиња и временски услови

Guodishni vryemiњa i vryemyenski ooslovi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ов--с--год-ш--те--р-миња: О__ с_ г________ в_______ О-а с- г-д-ш-и-е в-е-и-а- ------------------------- Ова се годишните времиња: 0
Gu-d-s--- v---miњa i-vr--m-------ooslovi G________ v_______ i v__________ o______ G-o-i-h-i v-y-m-њ- i v-y-m-e-s-i o-s-o-i ---------------------------------------- Guodishni vryemiњa i vryemyenski ooslovi
Våren, sommaren, пр-лет- ---о п______ л___ п-о-е-, л-т- ------------ пролет, лето 0
G-o--s-n---ryem-њ- i--rye----s-i -o-lovi G________ v_______ i v__________ o______ G-o-i-h-i v-y-m-њ- i v-y-m-e-s-i o-s-o-i ---------------------------------------- Guodishni vryemiњa i vryemyenski ooslovi
hösten och vintern. ес-н, зим-. е____ з____ е-е-, з-м-. ----------- есен, зима. 0
O---sye gu----hn--y- --ye-i--: O__ s__ g___________ v________ O-a s-e g-o-i-h-i-y- v-y-m-њ-: ------------------------------ Ova sye guodishnitye vryemiњa:
Sommaren är hett. Л-тот-----ешк-. Л_____ е ж_____ Л-т-т- е ж-ш-о- --------------- Летото е жешко. 0
Ov-------u-dis---tye vr---i--: O__ s__ g___________ v________ O-a s-e g-o-i-h-i-y- v-y-m-њ-: ------------------------------ Ova sye guodishnitye vryemiњa:
På sommaren skiner solen. В- ле-о-сон---- гр-е. В_ л___ с______ г____ В- л-т- с-н-е-о г-е-. --------------------- Во лето сонцето грее. 0
O-a---- guo-i-h-ity- v--emi--: O__ s__ g___________ v________ O-a s-e g-o-i-h-i-y- v-y-m-њ-: ------------------------------ Ova sye guodishnitye vryemiњa:
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Во ---- о-име -о -а-о-ос-----да шет-ме. В_ л___ о____ с_ з__________ д_ ш______ В- л-т- о-и-е с- з-д-в-с-т-о д- ш-т-м-. --------------------------------------- Во лето одиме со задовослтво да шетаме. 0
pr-lye-----e-o p_______ l____ p-o-y-t- l-e-o -------------- prolyet, lyeto
Vintern är kall. Зимата е -т-д-н-. З_____ е с_______ З-м-т- е с-у-е-а- ----------------- Зимата е студена. 0
p----et--lyeto p_______ l____ p-o-y-t- l-e-o -------------- prolyet, lyeto
På vintern snöar eller regnar det. Во-зи-а-сн--и-и---в--е. В_ з___ с____ и__ в____ В- з-м- с-е-и и-и в-н-. ----------------------- Во зима снежи или врне. 0
p-o-y-----y-to p_______ l____ p-o-y-t- l-e-o -------------- prolyet, lyeto
På vintern stannar vi gärna hemma. В- зи---а ост-н-в--е со ---о-ос-т----о--. В_ з_____ о_________ с_ з__________ д____ В- з-м-т- о-т-н-в-м- с- з-д-в-с-т-о д-м-. ----------------------------------------- Во зимата остануваме со задовослтво дома. 0
y-s-e-,--i--. y______ z____ y-s-e-, z-m-. ------------- yesyen, zima.
Det är kallt. Ст-дено-е. С______ е_ С-у-е-о е- ---------- Студено е. 0
yesy-n- z---. y______ z____ y-s-e-, z-m-. ------------- yesyen, zima.
Det regnar. В-н----ж-. В___ д____ В-н- д-ж-. ---------- Врне дожд. 0
y--y-n--z-ma. y______ z____ y-s-e-, z-m-. ------------- yesyen, zima.
Det är blåsigt. В-т--вит---. В________ е_ В-т-о-и-о е- ------------ Ветровито е. 0
L-etot- ye ʐ-e-h--. L______ y_ ʐ_______ L-e-o-o y- ʐ-e-h-o- ------------------- Lyetoto ye ʐyeshko.
Det är varmt. Т-----е. Т____ е_ Т-п-о е- -------- Топло е. 0
Ly-to-- y- ʐy-s--o. L______ y_ ʐ_______ L-e-o-o y- ʐ-e-h-o- ------------------- Lyetoto ye ʐyeshko.
Det är soligt. С-нче-о е. С______ е_ С-н-е-о е- ---------- Сончево е. 0
Lyetoto ye--ye--k-. L______ y_ ʐ_______ L-e-o-o y- ʐ-e-h-o- ------------------- Lyetoto ye ʐyeshko.
Det är klart väder. В--ро--. В____ е_ В-д-о е- -------- Ведро е. 0
Vo-l-e---so-t--eto-g--y-y-. V_ l____ s________ g_______ V- l-e-o s-n-z-e-o g-r-e-e- --------------------------- Vo lyeto sontzyeto guryeye.
Vad är det för väder idag? Ка-во----р-м----де-ес? К____ е в______ д_____ К-к-о е в-е-е-о д-н-с- ---------------------- Какво е времето денес? 0
V- -------on---eto-g-r--y-. V_ l____ s________ g_______ V- l-e-o s-n-z-e-o g-r-e-e- --------------------------- Vo lyeto sontzyeto guryeye.
Det är kallt idag. Денес-- -т-де--. Д____ е с_______ Д-н-с е с-у-е-о- ---------------- Денес е студено. 0
Vo-lyeto-so--zyeto g-ryey-. V_ l____ s________ g_______ V- l-e-o s-n-z-e-o g-r-e-e- --------------------------- Vo lyeto sontzyeto guryeye.
Det är varmt idag. Ден-- ---оп--. Д____ е т_____ Д-н-с е т-п-о- -------------- Денес е топло. 0
V- ly-t- -d---- -o z-d-v-sl-vo-d--s----a-y-. V_ l____ o_____ s_ z__________ d_ s_________ V- l-e-o o-i-y- s- z-d-v-s-t-o d- s-y-t-m-e- -------------------------------------------- Vo lyeto odimye so zadovosltvo da shyetamye.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.