Ordlista

sv Städning   »   be Прыбіранне ў доме

18 [arton]

Städning

Städning

18 [васемнаццаць]

18 [vasemnatstsats’]

Прыбіранне ў доме

Prybіranne u dome

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Idag är det lördag. С-н-- --б---. С____ с______ С-н-я с-б-т-. ------------- Сёння субота. 0
Pry----n---u-d--e P_________ u d___ P-y-і-a-n- u d-m- ----------------- Prybіranne u dome
Idag har vi tid. С---- ў на- ё-ць--ол-н- --с. С____ ў н__ ё___ в_____ ч___ С-н-я ў н-с ё-ц- в-л-н- ч-с- ---------------------------- Сёння ў нас ёсць вольны час. 0
P-ybі-anne-----me P_________ u d___ P-y-і-a-n- u d-m- ----------------- Prybіranne u dome
Idag städar vi lägenheten. С-нн---ы п--б---ем-- к-атэ--. С____ м_ п________ у к_______ С-н-я м- п-ы-і-а-м у к-а-э-ы- ----------------------------- Сёння мы прыбіраем у кватэры. 0
Senn-a -----a. S_____ s______ S-n-y- s-b-t-. -------------- Sennya subota.
Jag städar badrummet. Я--рыбір-юся --ва---- ----і. Я п_________ ў в_____ п_____ Я п-ы-і-а-с- ў в-н-ы- п-к-і- ---------------------------- Я прыбіраюся ў ванным пакоі. 0
Se-ny- s--ota. S_____ s______ S-n-y- s-b-t-. -------------- Sennya subota.
Min man tvättar bilen. М-й --ж-мы-------у. М__ м__ м__ м______ М-й м-ж м-е м-ш-н-. ------------------- Мой муж мые машыну. 0
Sen-ya----o--. S_____ s______ S-n-y- s-b-t-. -------------- Sennya subota.
Barnen tvättar cyklarna. Дз-ці-мы-ць -ела-i--ды. Д____ м____ в__________ Д-е-і м-ю-ь в-л-с-п-д-. ----------------------- Дзеці мыюць веласiпеды. 0
Se-nya --n-- y---s--vol’-- c-as. S_____ u n__ y_____ v_____ c____ S-n-y- u n-s y-s-s- v-l-n- c-a-. -------------------------------- Sennya u nas yosts’ vol’ny chas.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Бабуля----і-ае-к---кі. Б_____ п______ к______ Б-б-л- п-л-в-е к-е-к-. ---------------------- Бабуля палівае кветкі. 0
Senn-a-----s y--t-’-v--’---chas. S_____ u n__ y_____ v_____ c____ S-n-y- u n-s y-s-s- v-l-n- c-a-. -------------------------------- Sennya u nas yosts’ vol’ny chas.
Barnen städar barnkammaren. Д--ці -рыбі-аю--а - дз-ця-ы- -а---. Д____ п__________ ў д_______ п_____ Д-е-і п-ы-і-а-ц-а ў д-і-я-ы- п-к-і- ----------------------------------- Дзеці прыбіраюцца ў дзіцячым пакоі. 0
Sen-y--- n----os----vol’n- ch--. S_____ u n__ y_____ v_____ c____ S-n-y- u n-s y-s-s- v-l-n- c-a-. -------------------------------- Sennya u nas yosts’ vol’ny chas.
Min man städar sitt skrivbord. Мой-----п--б-ра-ц---н- --сьмовы----ал-. М__ м__ п__________ н_ п________ с_____ М-й м-ж п-ы-і-а-ц-а н- п-с-м-в-м с-а-е- --------------------------------------- Мой муж прыбіраецца на пісьмовым стале. 0
S-n-----y-pr-bіr--m-- kva-e-y. S_____ m_ p________ u k_______ S-n-y- m- p-y-і-a-m u k-a-e-y- ------------------------------ Sennya my prybіraem u kvatery.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Я----д--бя-і--у - пр-ль--ю----ы--. Я к____ б______ ў п_______ м______ Я к-а-у б-л-з-у ў п-а-ь-у- м-ш-н-. ---------------------------------- Я кладу бялізну ў пральную машыну. 0
Se--ya--y pr--і-aem-u-kv-t--y. S_____ m_ p________ u k_______ S-n-y- m- p-y-і-a-m u k-a-e-y- ------------------------------ Sennya my prybіraem u kvatery.
Jag hänger upp tvätten. Я-ра-в-ш----бялізну. Я р________ б_______ Я р-з-е-в-ю б-л-з-у- -------------------- Я развешваю бялізну. 0
S--ny- m- pr-bіr-e--u----ter-. S_____ m_ p________ u k_______ S-n-y- m- p-y-і-a-m u k-a-e-y- ------------------------------ Sennya my prybіraem u kvatery.
Jag stryker tvätten. Я-п-а-у- -ялі-н-. Я п_____ б_______ Я п-а-у- б-л-з-у- ----------------- Я прасую бялізну. 0
Y- -------yu--a u--a-nym---k-і. Y_ p___________ u v_____ p_____ Y- p-y-і-a-u-y- u v-n-y- p-k-і- ------------------------------- Ya prybіrayusya u vannym pakoі.
Fönstren är smutsiga. В-----бруд--я. В____ б_______ В-к-ы б-у-н-я- -------------- Вокны брудныя. 0
Ya---y----yu-y- - v---ym -a-o-. Y_ p___________ u v_____ p_____ Y- p-y-і-a-u-y- u v-n-y- p-k-і- ------------------------------- Ya prybіrayusya u vannym pakoі.
Golvet är smutsigt. Па--о----р---ая. П______ б_______ П-д-о-а б-у-н-я- ---------------- Падлога брудная. 0
Ya --y-іra---ya-u -a-ny---ako-. Y_ p___________ u v_____ p_____ Y- p-y-і-a-u-y- u v-n-y- p-k-і- ------------------------------- Ya prybіrayusya u vannym pakoі.
Porslinet är smutsigt. По-уд-брудны. П____ б______ П-с-д б-у-н-. ------------- Посуд брудны. 0
M------h-m-- m--h-nu. M__ m___ m__ m_______ M-y m-z- m-e m-s-y-u- --------------------- Moy muzh mye mashynu.
Vem putsar fönstren? Х---п---е в-кны? Х__ п____ в_____ Х-о п-м-е в-к-ы- ---------------- Хто памые вокны? 0
M---mu-h-m-e-m-shy--. M__ m___ m__ m_______ M-y m-z- m-e m-s-y-u- --------------------- Moy muzh mye mashynu.
Vem dammsuger? Хто --дз- -ы--сос-ць? Х__ б____ п__________ Х-о б-д-е п-л-с-с-ц-? --------------------- Хто будзе пыласосіць? 0
M-y-m-zh mye--a---nu. M__ m___ m__ m_______ M-y m-z- m-e m-s-y-u- --------------------- Moy muzh mye mashynu.
Vem diskar? Хто-пам-е п--у-? Х__ п____ п_____ Х-о п-м-е п-с-д- ---------------- Хто памые посуд? 0
D-et-і--yyu--’ vela-i--dy. D_____ m______ v__________ D-e-s- m-y-t-’ v-l-s-p-d-. -------------------------- Dzetsі myyuts’ velasipedy.

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!