Ordlista

sv Städning   »   bg Почистване на къщата

18 [arton]

Städning

Städning

18 [осемнайсет]

18 [osemnayset]

Почистване на къщата

Pochistvane na kyshchata

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Idag är det lördag. Дне--е събо-а Д___ е с_____ Д-е- е с-б-т- ------------- Днес е събота 0
P--hi--van---a-ky-h---ta P__________ n_ k________ P-c-i-t-a-e n- k-s-c-a-a ------------------------ Pochistvane na kyshchata
Idag har vi tid. Д--с ----има-е --еме. Д___ н__ и____ в_____ Д-е- н-е и-а-е в-е-е- --------------------- Днес ние имаме време. 0
P-c-i---a-e -----sh--ata P__________ n_ k________ P-c-i-t-a-e n- k-s-c-a-a ------------------------ Pochistvane na kyshchata
Idag städar vi lägenheten. Днес-ние ---тим -----е--. Д___ н__ ч_____ ж________ Д-е- н-е ч-с-и- ж-л-щ-т-. ------------------------- Днес ние чистим жилището. 0
D-e--y----b--a D___ y_ s_____ D-e- y- s-b-t- -------------- Dnes ye sybota
Jag städar badrummet. Аз-ч--тя ба-я--. А_ ч____ б______ А- ч-с-я б-н-т-. ---------------- Аз чистя банята. 0
Dn-s----s-bota D___ y_ s_____ D-e- y- s-b-t- -------------- Dnes ye sybota
Min man tvättar bilen. Мо---м-ж ми--к-лата. М___ м__ м__ к______ М-я- м-ж м-е к-л-т-. -------------------- Моят мъж мие колата. 0
D-es ---s-bota D___ y_ s_____ D-e- y- s-b-t- -------------- Dnes ye sybota
Barnen tvättar cyklarna. Д-ца---ч----- в-л---п-д-те-/-ко--л-т-. Д_____ ч_____ в___________ / к________ Д-ц-т- ч-с-я- в-л-с-п-д-т- / к-л-л-т-. -------------------------------------- Децата чистят велосипедите / колелата. 0
D-e---i- i-a---v---e. D___ n__ i____ v_____ D-e- n-e i-a-e v-e-e- --------------------- Dnes nie imame vreme.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Баб---ол--- -ветя--. Б___ п_____ ц_______ Б-б- п-л-в- ц-е-я-а- -------------------- Баба полива цветята. 0
Dnes-n---i-ame------. D___ n__ i____ v_____ D-e- n-e i-a-e v-e-e- --------------------- Dnes nie imame vreme.
Barnen städar barnkammaren. Д-цат- ра-тр--в-- -е-----а-с-а-. Д_____ р_________ д_______ с____ Д-ц-т- р-з-р-б-а- д-т-к-т- с-а-. -------------------------------- Децата разтребват детската стая. 0
D-es-n-- ---me-v-em-. D___ n__ i____ v_____ D-e- n-e i-a-e v-e-e- --------------------- Dnes nie imame vreme.
Min man städar sitt skrivbord. М--- мъ------реб-а -ю-о-о---. М___ м__ р________ б_____ с__ М-я- м-ж р-з-р-б-а б-р-т- с-. ----------------------------- Моят мъж разтребва бюрото си. 0
Dne----e---i--im---i---hcheto. D___ n__ c______ z____________ D-e- n-e c-i-t-m z-i-i-h-h-t-. ------------------------------ Dnes nie chistim zhilishcheto.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Аз--лага--п----то-- п----н---. А_ с_____ п______ в п_________ А- с-а-а- п-а-е-о в п-р-л-я-а- ------------------------------ Аз слагам прането в пералнята. 0
Dnes-n-e c--s-i- --i-is-cheto. D___ n__ c______ z____________ D-e- n-e c-i-t-m z-i-i-h-h-t-. ------------------------------ Dnes nie chistim zhilishcheto.
Jag hänger upp tvätten. А---р-стирам пр---то. А_ п________ п_______ А- п-о-т-р-м п-а-е-о- --------------------- Аз простирам прането. 0
Dne- -ie c--s--m zh-li-hc-eto. D___ n__ c______ z____________ D-e- n-e c-i-t-m z-i-i-h-h-t-. ------------------------------ Dnes nie chistim zhilishcheto.
Jag stryker tvätten. Аз--лад- ---не--. А_ г____ п_______ А- г-а-я п-а-е-о- ----------------- Аз гладя прането. 0
A- c---t-a b---a--. A_ c______ b_______ A- c-i-t-a b-n-a-a- ------------------- Az chistya banyata.
Fönstren är smutsiga. П-озорц--е са--ръс-и. П_________ с_ м______ П-о-о-ц-т- с- м-ъ-н-. --------------------- Прозорците са мръсни. 0
Az chi-t-a -any--a. A_ c______ b_______ A- c-i-t-a b-n-a-a- ------------------- Az chistya banyata.
Golvet är smutsigt. Под-т - мр-с-н. П____ е м______ П-д-т е м-ъ-е-. --------------- Подът е мръсен. 0
A----istya-b------. A_ c______ b_______ A- c-i-t-a b-n-a-a- ------------------- Az chistya banyata.
Porslinet är smutsigt. Съ----т--с--мръс-и. С_______ с_ м______ С-д-в-т- с- м-ъ-н-. ------------------- Съдовете са мръсни. 0
Moy----yz- mie-ko--ta. M____ m___ m__ k______ M-y-t m-z- m-e k-l-t-. ---------------------- Moyat myzh mie kolata.
Vem putsar fönstren? Ко---ист--п-оз-рцит-? К__ ч____ п__________ К-й ч-с-и п-о-о-ц-т-? --------------------- Кой чисти прозорците? 0
Mo--t myzh-mie k--a--. M____ m___ m__ k______ M-y-t m-z- m-e k-l-t-. ---------------------- Moyat myzh mie kolata.
Vem dammsuger? Кой ---т--с --а-ос-у--ч----? К__ ч____ с п_______________ К-й ч-с-и с п-а-о-м-к-ч-а-а- ---------------------------- Кой чисти с прахосмукачката? 0
Mo-a- -y-- mi---olat-. M____ m___ m__ k______ M-y-t m-z- m-e k-l-t-. ---------------------- Moyat myzh mie kolata.
Vem diskar? К-- -ие съ-овете? К__ м__ с________ К-й м-е с-д-в-т-? ----------------- Кой мие съдовете? 0
De--a-a --i-ty-t-vel-sip--i-e-- -ole----. D______ c_______ v___________ / k________ D-t-a-a c-i-t-a- v-l-s-p-d-t- / k-l-l-t-. ----------------------------------------- Detsata chistyat velosipedite / kolelata.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bulgariska (1-100) MP3 bulgariska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!