Ordlista

sv Städning   »   ja 掃除

18 [arton]

Städning

Städning

18 [十八]

18 [Jū hachi]

掃除

sōji

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska japanska Spela Mer
Idag är det lördag. 今日は 土曜日 です 。 今日は 土曜日 です 。 今日は 土曜日 です 。 今日は 土曜日 です 。 今日は 土曜日 です 。 0
s--i s___ s-j- ---- sōji
Idag har vi tid. 今日は 時間が あります 。 今日は 時間が あります 。 今日は 時間が あります 。 今日は 時間が あります 。 今日は 時間が あります 。 0
s-ji s___ s-j- ---- sōji
Idag städar vi lägenheten. 今日は アパートの 掃除を します 。 今日は アパートの 掃除を します 。 今日は アパートの 掃除を します 。 今日は アパートの 掃除を します 。 今日は アパートの 掃除を します 。 0
k-- w--do-ō--des-. k__ w_ d__________ k-ō w- d-y-b-d-s-. ------------------ kyō wa doyōbidesu.
Jag städar badrummet. 私は 風呂場を 掃除 します 。 私は 風呂場を 掃除 します 。 私は 風呂場を 掃除 します 。 私は 風呂場を 掃除 します 。 私は 風呂場を 掃除 します 。 0
kyō ---d------e--. k__ w_ d__________ k-ō w- d-y-b-d-s-. ------------------ kyō wa doyōbidesu.
Min man tvättar bilen. 夫は 車を 洗います 。 夫は 車を 洗います 。 夫は 車を 洗います 。 夫は 車を 洗います 。 夫は 車を 洗います 。 0
k-ō--- doyōbi-e-u. k__ w_ d__________ k-ō w- d-y-b-d-s-. ------------------ kyō wa doyōbidesu.
Barnen tvättar cyklarna. 子供達は 自転車を きれいに します 。 子供達は 自転車を きれいに します 。 子供達は 自転車を きれいに します 。 子供達は 自転車を きれいに します 。 子供達は 自転車を きれいに します 。 0
k-ō -- -ikan--- a-ima--. k__ w_ j____ g_ a_______ k-ō w- j-k-n g- a-i-a-u- ------------------------ kyō wa jikan ga arimasu.
Farmor / mormor vattnar blommorna. おばあちゃんは 花に 水を やります 。 おばあちゃんは 花に 水を やります 。 おばあちゃんは 花に 水を やります 。 おばあちゃんは 花に 水を やります 。 おばあちゃんは 花に 水を やります 。 0
k-ō w--j-k---ga -rim-su. k__ w_ j____ g_ a_______ k-ō w- j-k-n g- a-i-a-u- ------------------------ kyō wa jikan ga arimasu.
Barnen städar barnkammaren. 子供達は 子供部屋を 片付けます 。 子供達は 子供部屋を 片付けます 。 子供達は 子供部屋を 片付けます 。 子供達は 子供部屋を 片付けます 。 子供達は 子供部屋を 片付けます 。 0
ky- wa---k-n ----rim---. k__ w_ j____ g_ a_______ k-ō w- j-k-n g- a-i-a-u- ------------------------ kyō wa jikan ga arimasu.
Min man städar sitt skrivbord. 夫は 自分の 机を 片付けます 。 夫は 自分の 机を 片付けます 。 夫は 自分の 机を 片付けます 。 夫は 自分の 机を 片付けます 。 夫は 自分の 机を 片付けます 。 0
kyō -a -p-to ---sōji --s-im-s-. k__ w_ a____ n_ s___ o s_______ k-ō w- a-ā-o n- s-j- o s-i-a-u- ------------------------------- kyō wa apāto no sōji o shimasu.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. 私は 洗濯物を 洗濯機に 入れます 。 私は 洗濯物を 洗濯機に 入れます 。 私は 洗濯物を 洗濯機に 入れます 。 私は 洗濯物を 洗濯機に 入れます 。 私は 洗濯物を 洗濯機に 入れます 。 0
kyō wa -pā-------ōji --sh---su. k__ w_ a____ n_ s___ o s_______ k-ō w- a-ā-o n- s-j- o s-i-a-u- ------------------------------- kyō wa apāto no sōji o shimasu.
Jag hänger upp tvätten. 私は 洗濯物を 干します 。 私は 洗濯物を 干します 。 私は 洗濯物を 干します 。 私は 洗濯物を 干します 。 私は 洗濯物を 干します 。 0
k-ō----a--to ---sōj--o--h-----. k__ w_ a____ n_ s___ o s_______ k-ō w- a-ā-o n- s-j- o s-i-a-u- ------------------------------- kyō wa apāto no sōji o shimasu.
Jag stryker tvätten. 私は 洗濯物に アイロンを かけます 。 私は 洗濯物に アイロンを かけます 。 私は 洗濯物に アイロンを かけます 。 私は 洗濯物に アイロンを かけます 。 私は 洗濯物に アイロンを かけます 。 0
w-t-s-i--a -u------o -ō-- s--m-su. w______ w_ f______ o s___ s_______ w-t-s-i w- f-r---a o s-j- s-i-a-u- ---------------------------------- watashi wa furo-ba o sōji shimasu.
Fönstren är smutsiga. 窓が 汚れて います 。 窓が 汚れて います 。 窓が 汚れて います 。 窓が 汚れて います 。 窓が 汚れて います 。 0
watash- w- -ur---a-- sōj- sh--a-u. w______ w_ f______ o s___ s_______ w-t-s-i w- f-r---a o s-j- s-i-a-u- ---------------------------------- watashi wa furo-ba o sōji shimasu.
Golvet är smutsigt. 床が 汚れて います 。 床が 汚れて います 。 床が 汚れて います 。 床が 汚れて います 。 床が 汚れて います 。 0
wa-a-h- wa-f----b--- sō-- -h---su. w______ w_ f______ o s___ s_______ w-t-s-i w- f-r---a o s-j- s-i-a-u- ---------------------------------- watashi wa furo-ba o sōji shimasu.
Porslinet är smutsigt. 食器が 汚れて います 。 食器が 汚れて います 。 食器が 汚れて います 。 食器が 汚れて います 。 食器が 汚れて います 。 0
otto w- k--uma-o---a--a--. o___ w_ k_____ o a________ o-t- w- k-r-m- o a-a-m-s-. -------------------------- otto wa kuruma o araimasu.
Vem putsar fönstren? だれが 窓掃除を します か ? だれが 窓掃除を します か ? だれが 窓掃除を します か ? だれが 窓掃除を します か ? だれが 窓掃除を します か ? 0
o--- wa ku--ma-o----im--u. o___ w_ k_____ o a________ o-t- w- k-r-m- o a-a-m-s-. -------------------------- otto wa kuruma o araimasu.
Vem dammsuger? だれが 掃除機を かけます か ? だれが 掃除機を かけます か ? だれが 掃除機を かけます か ? だれが 掃除機を かけます か ? だれが 掃除機を かけます か ? 0
o-t--w--kuru---- ar-i--s-. o___ w_ k_____ o a________ o-t- w- k-r-m- o a-a-m-s-. -------------------------- otto wa kuruma o araimasu.
Vem diskar? だれが 食器を 洗います か ? だれが 食器を 洗います か ? だれが 食器を 洗います か ? だれが 食器を 洗います か ? だれが 食器を 洗います か ? 0
ko---o--chi--a-j--e---a---ki--i -- -himas-. k__________ w_ j_______ o k____ n_ s_______ k-d-m-d-c-i w- j-t-n-h- o k-r-i n- s-i-a-u- ------------------------------------------- kodomodachi wa jitensha o kirei ni shimasu.

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!