Ordlista

sv Städning   »   pl Sprzątanie domu

18 [arton]

Städning

Städning

18 [osiemnaście]

Sprzątanie domu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska polska Spela Mer
Idag är det lördag. Dz-sia--j-st ---ota. D______ j___ s______ D-i-i-j j-s- s-b-t-. -------------------- Dzisiaj jest sobota. 0
Idag har vi tid. Dz-si-j---my--zas. D______ m___ c____ D-i-i-j m-m- c-a-. ------------------ Dzisiaj mamy czas. 0
Idag städar vi lägenheten. D-is-aj-------a-- miesz---i-. D______ s________ m__________ D-i-i-j s-r-ą-a-y m-e-z-a-i-. ----------------------------- Dzisiaj sprzątamy mieszkanie. 0
Jag städar badrummet. (J-- --rz-t-m ł-----k-. (___ S_______ ł________ (-a- S-r-ą-a- ł-z-e-k-. ----------------------- (Ja) Sprzątam łazienkę. 0
Min man tvättar bilen. Mój--ą----je-samo----. M__ m__ m___ s________ M-j m-ż m-j- s-m-c-ó-. ---------------------- Mój mąż myje samochód. 0
Barnen tvättar cyklarna. Dziec- ---sz-zą----ery. D_____ c_______ r______ D-i-c- c-y-z-z- r-w-r-. ----------------------- Dzieci czyszczą rowery. 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. B-bc---p-d-ew---w-at-. B_____ p______ k______ B-b-i- p-d-e-a k-i-t-. ---------------------- Babcia podlewa kwiaty. 0
Barnen städar barnkammaren. D--e-i -pr---aj- pokój----ec-ę-y. D_____ s________ p____ d_________ D-i-c- s-r-ą-a-ą p-k-j d-i-c-ę-y- --------------------------------- Dzieci sprzątają pokój dziecięcy. 0
Min man städar sitt skrivbord. M-j--ąż----i--or--de---a-s-o-- biur-u. M__ m__ r___ p_______ n_ s____ b______ M-j m-ż r-b- p-r-ą-e- n- s-o-m b-u-k-. -------------------------------------- Mój mąż robi porządek na swoim biurku. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. (J-) -kłada- pra-i- -o pral--. (___ W______ p_____ d_ p______ (-a- W-ł-d-m p-a-i- d- p-a-k-. ------------------------------ (Ja) Wkładam pranie do pralki. 0
Jag hänger upp tvätten. (Ja----e---m--rani-. (___ W______ p______ (-a- W-e-z-m p-a-i-. -------------------- (Ja) Wieszam pranie. 0
Jag stryker tvätten. (J-)-----u----r-nie. (___ P______ p______ (-a- P-a-u-ę p-a-i-. -------------------- (Ja) Prasuję pranie. 0
Fönstren är smutsiga. O-na-s- b--dne. O___ s_ b______ O-n- s- b-u-n-. --------------- Okna są brudne. 0
Golvet är smutsigt. P--ło-- --st -ru-na. P______ j___ b______ P-d-o-a j-s- b-u-n-. -------------------- Podłoga jest brudna. 0
Porslinet är smutsigt. N--z--ia s- ---dne. N_______ s_ b______ N-c-y-i- s- b-u-n-. ------------------- Naczynia są brudne. 0
Vem putsar fönstren? K-o --y-e--k--? K__ u____ o____ K-o u-y-e o-n-? --------------- Kto umyje okna? 0
Vem dammsuger? K---o-kur--? K__ o_______ K-o o-k-r-y- ------------ Kto odkurzy? 0
Vem diskar? K----o-myw----c-y---? K__ p______ n________ K-o p-z-y-a n-c-y-i-? --------------------- Kto pozmywa naczynia? 0

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!