Ordlista

sv Städning   »   sr Чишћење куће

18 [arton]

Städning

Städning

18 [осамнаест]

18 [osamnaest]

Чишћење куће

Čišćenje kuće

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Idag är det lördag. Дана- ј- ------. Д____ ј_ с______ Д-н-с ј- с-б-т-. ---------------- Данас је субота. 0
Čišćen-- ku--e Č_______ k___ Č-š-́-n-e k-c-e --------------- Čišćenje kuće
Idag har vi tid. Да-а- и--м- в-ем---. Д____ и____ в_______ Д-н-с и-а-о в-е-е-а- -------------------- Данас имамо времена. 0
Čišć--je k---e Č_______ k___ Č-š-́-n-e k-c-e --------------- Čišćenje kuće
Idag städar vi lägenheten. Дан-----с---о ст--. Д____ ч______ с____ Д-н-с ч-с-и-о с-а-. ------------------- Данас чистимо стан. 0
D-nas-je s-bota. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota.
Jag städar badrummet. Ј- -ис-им-к-па-ил-. Ј_ ч_____ к________ Ј- ч-с-и- к-п-т-л-. ------------------- Ја чистим купатило. 0
Da----j--subota. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota.
Min man tvättar bilen. Мој--уж п-р--аут-. М__ м__ п___ а____ М-ј м-ж п-р- а-т-. ------------------ Мој муж пере ауто. 0
D-n---j--su---a. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota.
Barnen tvättar cyklarna. Деца--еру б--ик--. Д___ п___ б_______ Д-ц- п-р- б-ц-к-а- ------------------ Деца перу бицикла. 0
Dan-----am----eme--. D____ i____ v_______ D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Ба-- -а--ва -ве--. Б___ з_____ ц_____ Б-к- з-л-в- ц-е-е- ------------------ Бака залива цвеће. 0
D-nas-i-a-o--r----a. D____ i____ v_______ D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena.
Barnen städar barnkammaren. Д------с---ма-у----ију--о-у. Д___ п_________ д_____ с____ Д-ц- п-с-р-м-ј- д-ч-ј- с-б-. ---------------------------- Деца поспремају дечију собу. 0
Da--- -m-mo vremena. D____ i____ v_______ D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena.
Min man städar sitt skrivbord. М-- му----спрема-с---------- с-о. М__ м__ п_______ с___ п_____ с___ М-ј м-ж п-с-р-м- с-о- п-с-ћ- с-о- --------------------------------- Мој муж поспрема свој писаћи сто. 0
Dana- čis-i-- stan. D____ č______ s____ D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Ј- с----а--в-- ---ашин--з- -рање--еша. Ј_ с______ в__ у м_____ з_ п____ в____ Ј- с-а-љ-м в-ш у м-ш-н- з- п-а-е в-ш-. -------------------------------------- Ја стављам веш у машину за прање веша. 0
Dan-s-čis--m-----n. D____ č______ s____ D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan.
Jag hänger upp tvätten. Ја-прос-и-ем---ш. Ј_ п________ в___ Ј- п-о-т-р-м в-ш- ----------------- Ја простирем веш. 0
Dan-- ------- -t-n. D____ č______ s____ D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan.
Jag stryker tvätten. Ја-п-гл-- -еш. Ј_ п_____ в___ Ј- п-г-а- в-ш- -------------- Ја пеглам веш. 0
Ja--is--m k----ilo. J_ č_____ k________ J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo.
Fönstren är smutsiga. Пр--о-и су--р--в-. П______ с_ п______ П-о-о-и с- п-љ-в-. ------------------ Прозори су прљави. 0
J---ist-------ti-o. J_ č_____ k________ J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo.
Golvet är smutsigt. По- -е-прљ--. П__ ј_ п_____ П-д ј- п-љ-в- ------------- Под је прљав. 0
J- -is-i- ku--til-. J_ č_____ k________ J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo.
Porslinet är smutsigt. По---- је ---а-о. П_____ ј_ п______ П-с-ђ- ј- п-љ-в-. ----------------- Посуђе је прљаво. 0
M-j --ž-pere ----. M__ m__ p___ a____ M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto.
Vem putsar fönstren? Ко---ст-----з-ре? К_ ч____ п_______ К- ч-с-и п-о-о-е- ----------------- Ко чисти прозоре? 0
Moj--u- per-----o. M__ m__ p___ a____ M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto.
Vem dammsuger? К- усисав- п---и--? К_ у______ п_______ К- у-и-а-а п-а-и-у- ------------------- Ко усисава прашину? 0
Moj -u---er- au--. M__ m__ p___ a____ M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto.
Vem diskar? К--п--- по-уђ-? К_ п___ п______ К- п-р- п-с-ђ-? --------------- Ко пере посуђе? 0
D-ca-pe-u -icik--. D___ p___ b_______ D-c- p-r- b-c-k-a- ------------------ Deca peru bicikla.

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!