Ordlista

sv I köket   »   nn På kjøkenet

19 [nitton]

I köket

I köket

19 [nitten]

På kjøkenet

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Har du ett nytt kök? H---du-få-- n--- -jøke-? H__ d_ f___ n___ k______ H-r d- f-t- n-t- k-ø-e-? ------------------------ Har du fått nytt kjøken? 0
Vad vill du laga för mat idag? Kva-sk----u la-- i da-? K__ s___ d_ l___ i d___ K-a s-a- d- l-g- i d-g- ----------------------- Kva skal du lage i dag? 0
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? B--k---d--e-ek--i---komf--- e--er gas--o----? B_____ d_ e________ k______ e____ g__________ B-u-a- d- e-e-t-i-k k-m-y-, e-l-r g-s-k-m-y-? --------------------------------------------- Brukar du elektrisk komfyr, eller gasskomfyr? 0
Ska jag skära löken? Sk-------k--r---p----uken? S___ e_ s_____ o__ l______ S-a- e- s-j-r- o-p l-u-e-? -------------------------- Skal eg skjere opp lauken? 0
Ska jag skala potatisen? Skal eg s----le-p-----n-? S___ e_ s______ p________ S-a- e- s-r-l-e p-t-t-n-? ------------------------- Skal eg skrelle potetene? 0
Ska jag skölja salladen? S-a- -----ske--ala---? S___ e_ v____ s_______ S-a- e- v-s-e s-l-t-n- ---------------------- Skal eg vaske salaten? 0
Var är glasen? Ko---r glasa? K__ e_ g_____ K-r e- g-a-a- ------------- Kor er glasa? 0
Var är porslinet? Ko- e--s---iset? K__ e_ s________ K-r e- s-r-i-e-? ---------------- Kor er serviset? 0
Var är besticken? K-- e--bes-----t? K__ e_ b_________ K-r e- b-s-i-k-t- ----------------- Kor er bestikket? 0
Har du en konservöppnare? Har-d- e-n-bok--p-a-? H__ d_ e__ b_________ H-r d- e-n b-k-o-n-r- --------------------- Har du ein boksopnar? 0
Har du en flasköppnare? H-- -u e-n -la----p---? H__ d_ e__ f___________ H-r d- e-n f-a-k-o-n-r- ----------------------- Har du ein flaskeopnar? 0
Har du en korkskruv? H-r -- e-n kor-e-r-k-ar? H__ d_ e__ k____________ H-r d- e-n k-r-e-r-k-a-? ------------------------ Har du ein korketrekkar? 0
Kokar du soppan i den här kastrullen? Ko--- -u-s-pp- i-d-n-e----ta? K____ d_ s____ i d____ g_____ K-k-r d- s-p-a i d-n-e g-y-a- ----------------------------- Kokar du suppa i denne gryta? 0
Steker du fisken i den här stekpannan? Ste-k-----u-fi-k-- i-d-n-- -anna? S_______ d_ f_____ i d____ p_____ S-e-k-e- d- f-s-e- i d-n-e p-n-a- --------------------------------- Steikjer du fisken i denne panna? 0
Grillar du grönsakerna på den här grillen? G----a- du---øns----- -------- g----e-? G______ d_ g_________ p_ d____ g_______ G-i-l-r d- g-ø-s-k-n- p- d-n-e g-i-l-n- --------------------------------------- Grillar du grønsakene på denne grillen? 0
Jag dukar bordet. E--de-kj-- bo-de-. E_ d______ b______ E- d-k-j-r b-r-e-. ------------------ Eg dekkjer bordet. 0
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. H-r-e--kn-v-n-,-----a-e-og s-e----. H__ e_ k_______ g______ o_ s_______ H-r e- k-i-a-e- g-f-a-e o- s-e-e-e- ----------------------------------- Her er knivane, gaflane og skeiene. 0
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. Her e- g---a- tall--kan--og ------ttane. H__ e_ g_____ t_________ o_ s___________ H-r e- g-a-a- t-l-e-k-n- o- s-r-i-t-a-e- ---------------------------------------- Her er glasa, tallerkane og serviettane. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nynorsk (1-100) MP3 nynorsk (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!