Ordlista

sv Småprat 3   »   lv Neliela saruna 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [divdesmit divi]

Neliela saruna 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Röker ni? Va--Jūs------j-t? V__ J__ s________ V-i J-s s-ē-ē-a-? ----------------- Vai Jūs smēķējat? 0
Förut ja. Ag-----ā. A____ j__ A-r-k j-. --------- Agrāk jā. 0
Men nu röker jag inte längre. Bet---g-d es---ir---es-ē--j-. B__ t____ e_ v____ n_________ B-t t-g-d e- v-i-s n-s-ē-ē-u- ----------------------------- Bet tagad es vairs nesmēķēju. 0
Stör det er om jag röker? V-i--as---s tr---ēs---a e--s-ē-ē-u? V__ t__ J__ t_______ j_ e_ s_______ V-i t-s J-s t-a-c-s- j- e- s-ē-ē-u- ----------------------------------- Vai tas Jūs traucēs, ja es smēķēšu? 0
Nej, inte alls. N-- p-l-ī---n-m-z. N__ p______ n_____ N-, p-l-ī-i n-m-z- ------------------ Nē, pilnīgi nemaz. 0
Det stör mig inte. T-s mani ---r---ē. T__ m___ n________ T-s m-n- n-t-a-c-. ------------------ Tas mani netraucē. 0
Vill ni ha något att dricka? V----ūs -a-t k- d---s-e-? V__ J__ k___ k_ d________ V-i J-s k-u- k- d-e-s-e-? ------------------------- Vai Jūs kaut ko dzersiet? 0
En konjak? Ko-j--u? K_______ K-n-a-u- -------- Konjaku? 0
Nej, hellre en öl. N-- l--āk al-. N__ l____ a___ N-, l-b-k a-u- -------------- Nē, labāk alu. 0
Är ni mycket ute och reser? V-i -ūs--aud----ļ----? V__ J__ d____ c_______ V-i J-s d-u-z c-ļ-j-t- ---------------------- Vai Jūs daudz ceļojat? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. J-, -a-v-n--------- -r d--n---a --auc-e-i. J__ g__________ t__ i_ d_______ b_________ J-, g-l-e-o-ā-t t-e i- d-e-e-t- b-a-c-e-i- ------------------------------------------ Jā, galvenokārt tie ir dienesta braucieni. 0
Men nu är vi på semester här. Be--t---d-m-- -e--s-m---vaļ-nā-u-ā. B__ t____ m__ t_ e___ a____________ B-t t-g-d m-s t- e-a- a-v-ļ-n-j-m-. ----------------------------------- Bet tagad mēs te esam atvaļinājumā. 0
Vilken hetta! K---p-- -a----m-! K__ p__ k________ K-s p-r k-r-t-m-! ----------------- Kas par karstumu! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Jā, šo--en-ir -at-------ar---. J__ š_____ i_ p_______ k______ J-, š-d-e- i- p-t-e-ā- k-r-t-. ------------------------------ Jā, šodien ir patiešām karsts. 0
Vi går ut på balkongen. I--esi--uz--a-k---. I______ u_ b_______ I-i-s-m u- b-l-o-a- ------------------- Iziesim uz balkona. 0
Imorgon är det fest här. R-t t- b-s -----t-. R__ t_ b__ b_______ R-t t- b-s b-l-ī-e- ------------------- Rīt te būs ballīte. 0
Kommer ni också? Vai J---arī----s---? V__ J__ a__ n_______ V-i J-s a-ī n-k-i-t- -------------------- Vai Jūs arī nāksiet? 0
Ja, vi är också inbjudna. Jā--m-s--r- e-am---l----. J__ m__ a__ e___ i_______ J-, m-s a-ī e-a- i-l-g-i- ------------------------- Jā, mēs arī esam ielūgti. 0

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.