Ordlista

sv Småprat 3   »   sq Bisedё e shkurtёr 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [njёzetedy]

Bisedё e shkurtёr 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
Röker ni? A--in- -u--n? A p___ d_____ A p-n- d-h-n- ------------- A pini duhan? 0
Förut ja. Mё--ё-pa-- ---a. M_ p______ p____ M- p-r-a-a p-j-. ---------------- Mё pёrpara pija. 0
Men nu röker jag inte längre. P-r---n- -uk pi -ё. P__ t___ n__ p_ m__ P-r t-n- n-k p- m-. ------------------- Por tani nuk pi mё. 0
Stör det er om jag röker? A ----ise-i---- qo----se-p- --h-n? A b_________ n_ q____ s_ p_ d_____ A b-z-i-e-i- n- q-f-ё s- p- d-h-n- ---------------------------------- A bezdiseni, nё qoftё se pi duhan? 0
Nej, inte alls. J-, a-solu--s-----. J__ a__________ j__ J-, a-s-l-t-s-t j-. ------------------- Jo, absolutisht jo. 0
Det stör mig inte. Nuk ---d-s--. N__ b________ N-k b-z-i-e-. ------------- Nuk bezdisem. 0
Vill ni ha något att dricka? D-n- t--p--i diçk-? D___ t_ p___ d_____ D-n- t- p-n- d-ç-a- ------------------- Doni tё pini diçka? 0
En konjak? N-ё---nja-? N__ k______ N-ё k-n-a-? ----------- Njё konjak? 0
Nej, hellre en öl. J-- m--m----njё birr-. J__ m_ m___ n__ b_____ J-, m- m-r- n-ё b-r-ё- ---------------------- Jo, mё mirё njё birrё. 0
Är ni mycket ute och reser? A -d--to-i --umё? A u_______ s_____ A u-h-t-n- s-u-ё- ----------------- A udhёtoni shumё? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Po---- tё---u-t-n-e-r---e-e -ёr pu--. P__ n_ t_ s______ e r______ p__ p____ P-, n- t- s-u-t-n e r-s-e-e p-r p-n-. ------------------------------------- Po, nё tё shumtёn e rasteve pёr punё. 0
Men nu är vi på semester här. P-- t--i po---j-ё-p-shime--ё--. P__ t___ p_ b____ p______ k____ P-r t-n- p- b-j-ё p-s-i-e k-t-. ------------------------------- Por tani po bёjmё pushime kёtu. 0
Vilken hetta! Sa ----! S_ v____ S- v-p-! -------- Sa vapё! 0
Ja, idag är det verkligen hett. P-, ta-i-ё---- me tё---r--t- -x-h-ё. P__ t___ ё____ m_ t_ v______ n______ P-, t-n- ё-h-ё m- t- v-r-e-ё n-e-t-. ------------------------------------ Po, tani ёshtё me tё vёrtetё nxehtё. 0
Vi går ut på balkongen. A--a--------al--on? A d____ n_ b_______ A d-l-m n- b-l-k-n- ------------------- A dalim nё ballkon? 0
Imorgon är det fest här. Nes-- -ё-u-ka--es--. N____ k___ k_ f_____ N-s-r k-t- k- f-s-ё- -------------------- Nesёr kёtu ka festё. 0
Kommer ni också? A-d--tё ---i dhe --? A d_ t_ v___ d__ j__ A d- t- v-n- d-e j-? -------------------- A do tё vini dhe ju? 0
Ja, vi är också inbjudna. P---e-he-n- j--i tё-f--ar. P__ e___ n_ j___ t_ f_____ P-, e-h- n- j-m- t- f-u-r- -------------------------- Po, edhe ne jemi tё ftuar. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + albanska (1-100) MP3 albanska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.