Ordlista

sv På väg   »   he ‫בדרכים‬

37 [trettiosju]

På väg

På väg

‫37 [שלושים ושבע]‬

37 [shlossim w'sheva]

‫בדרכים‬

badrakhim

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
Han åker med motorcykeln. ‫-ו-----ב-ע- -ו-נו-.‬ ‫___ ר___ ע_ א_______ ‫-ו- ר-כ- ע- א-פ-ו-.- --------------------- ‫הוא רוכב על אופנוע.‬ 0
b-drak-im b________ b-d-a-h-m --------- badrakhim
Han åker med cykeln. ‫-וא--ו-ב-על ---ני---‬ ‫___ ר___ ע_ א________ ‫-ו- ר-כ- ע- א-פ-י-ם-‬ ---------------------- ‫הוא רוכב על אופניים.‬ 0
ba-r----m b________ b-d-a-h-m --------- badrakhim
Han går till fots. ‫הו- הו-ך--רג--‬ ‫___ ה___ ב_____ ‫-ו- ה-ל- ב-ג-.- ---------------- ‫הוא הולך ברגל.‬ 0
h--r--h-- al-o-an-'a. h_ r_____ a_ o_______ h- r-k-e- a- o-a-o-a- --------------------- hu rokhev al ofano'a.
Han åker med fartyget. ‫הוא------ -------‬ ‫___ מ____ ב_______ ‫-ו- מ-ל-ג ב-ו-י-.- ------------------- ‫הוא מפליג באוניה.‬ 0
h----kh----l--fana--. h_ r_____ a_ o_______ h- r-k-e- a- o-a-a-m- --------------------- hu rokhev al ofanaim.
Han åker med båten. ‫ה-- ש- ב--רה.‬ ‫___ ש_ ב______ ‫-ו- ש- ב-י-ה-‬ --------------- ‫הוא שט בסירה.‬ 0
h- r---e- a- of--ai-. h_ r_____ a_ o_______ h- r-k-e- a- o-a-a-m- --------------------- hu rokhev al ofanaim.
Han simmar. ‫-וא-ש---.‬ ‫___ ש_____ ‫-ו- ש-ח-.- ----------- ‫הוא שוחה.‬ 0
hu rok-ev-a- of--a--. h_ r_____ a_ o_______ h- r-k-e- a- o-a-a-m- --------------------- hu rokhev al ofanaim.
Är det farligt här? ‫-ס-כ--כ-ן-‬ ‫_____ כ____ ‫-ס-כ- כ-ן-‬ ------------ ‫מסוכן כאן?‬ 0
h- hol-kh--ar-g--. h_ h_____ b_______ h- h-l-k- b-r-g-l- ------------------ hu holekh baregel.
Är det farligt att lifta ensam? ‫מס----ל-ס-- ----בט-מפי-?‬ ‫_____ ל____ ל__ ב________ ‫-ס-כ- ל-ס-ע ל-ד ב-ר-פ-ם-‬ -------------------------- ‫מסוכן לנסוע לבד בטרמפים?‬ 0
hu ---ek- --re-e-. h_ h_____ b_______ h- h-l-k- b-r-g-l- ------------------ hu holekh baregel.
Är det farligt att gå ut och gå på nätterna? ‫-סו-ן ל-י---בליל--‬ ‫_____ ל____ ב______ ‫-ס-כ- ל-י-ל ב-י-ה-‬ -------------------- ‫מסוכן לטייל בלילה?‬ 0
h- -----h-b-r---l. h_ h_____ b_______ h- h-l-k- b-r-g-l- ------------------ hu holekh baregel.
Vi har kört vilse. ‫-ע-נו----ך-‬ ‫_____ ב_____ ‫-ע-נ- ב-ר-.- ------------- ‫טעינו בדרך.‬ 0
h--ma---g -aq-o-i-h. h_ m_____ b_________ h- m-f-i- b-q-o-i-h- -------------------- hu maflig baq'oniah.
Vi har kommit på fel väg. ‫--חנו -ד-- הלא-נכ-נ-.‬ ‫_____ ב___ ה__ נ______ ‫-נ-נ- ב-ר- ה-א נ-ו-ה-‬ ----------------------- ‫אנחנו בדרך הלא נכונה.‬ 0
h----a-/------ bes-r--. h_ s__________ b_______ h- s-a-/-a-l-g b-s-r-h- ----------------------- hu shat/maflig besirah.
Vi måste åka tillbaka. ‫---נ--צריכ-- ל--וע-----.‬ ‫_____ צ_____ ל____ ח_____ ‫-נ-נ- צ-י-י- ל-ס-ע ח-ר-.- -------------------------- ‫אנחנו צריכים לנסוע חזרה.‬ 0
h--shat/-a---g-be-irah. h_ s__________ b_______ h- s-a-/-a-l-g b-s-r-h- ----------------------- hu shat/maflig besirah.
Var kan man parkera här? ‫---ה--פשר לח-ות-‬ ‫____ א___ ל______ ‫-י-ה א-ש- ל-נ-ת-‬ ------------------ ‫איפה אפשר לחנות?‬ 0
h--sha----flig b-s--ah. h_ s__________ b_______ h- s-a-/-a-l-g b-s-r-h- ----------------------- hu shat/maflig besirah.
Finns det någon parkeringsplats här? ‫יש כ---חני--?‬ ‫__ כ__ ח______ ‫-ש כ-ן ח-י-ה-‬ --------------- ‫יש כאן חנייה?‬ 0
h- ----e-. h_ s______ h- s-o-e-. ---------- hu ssoxeh.
Hur länge kan man parkera här? ‫-מ- -------------ת--א--‬ ‫___ ז__ א___ ל____ כ____ ‫-מ- ז-ן א-ש- ל-נ-ת כ-ן-‬ ------------------------- ‫כמה זמן אפשר לחנות כאן?‬ 0
h--s-----. h_ s______ h- s-o-e-. ---------- hu ssoxeh.
Åker ni skidor? ‫את-/-----לש-- --ס---‬ ‫__ / ה ג___ / ת ס____ ‫-ת / ה ג-ל- / ת ס-י-‬ ---------------------- ‫את / ה גולש / ת סקי?‬ 0
hu--s----. h_ s______ h- s-o-e-. ---------- hu ssoxeh.
Åker ni upp med skidliften? ‫------ -ו------לית הסקי-‬ ‫__ / ה ע___ ב_____ ה_____ ‫-ת / ה ע-ל- ב-ע-י- ה-ק-?- -------------------------- ‫את / ה עולה במעלית הסקי?‬ 0
m-su-an----n? m______ k____ m-s-k-n k-'-? ------------- mesukan ka'n?
Kan man låna skidor här? ‫נ------כו- -א----ל-י--קי-‬ ‫____ ל____ כ__ מ____ ס____ ‫-י-ן ל-כ-ר כ-ן מ-ל-י ס-י-‬ --------------------------- ‫ניתן לשכור כאן מגלשי סקי?‬ 0
mesuka- l-----a----ad b--r-m--m? m______ l______ l____ b_________ m-s-k-n l-n-o-a l-v-d b-t-e-p-m- -------------------------------- mesukan linso'a l'vad b'trempim?

Att tala med dig själv

När någon talar med sig själv, blir det konstigt för lyssnarna. Och ändå talar nästan alla regelbundet med sig själva. Psykologer uppskattar att mer än 95 procent av vuxna gör det. Barn talar nästan alltid med sig själva när de leker. Så det är helt normalt att ha samtal med sig själv. Det är bara en speciell form av kommunikation. Och det finns många fördelar med att tala med sig själv då och då! Detta beror vi på att vi organiserar våra tankar genom att tala. Vår inre röst framträder när vi talar med oss själva. Man kan också säga att man tänker högt. I synnerhet tankspridda människor talar ofta med sig själva. I deras fall är ett visst område i hjärnan mindre aktivt. Därför är de mindre organiserade. Samtalen med sig själva hjälper dem att vara mer metodiska. Samtalen med oss själva kan också hjälpa oss att fatta beslut. Och de är ett mycket bra sätt att lindra stress. Samtalen med dig själv främjar koncentrationen och gör dig mera produktiv. Eftersom att säga något högt tar längre tid än att bara tänka det. Vi är mer medvetna om våra tankar när vi talar. Vi tacklar svåra tester bättre när vi talar med oss själva under processen. Olika experiment har visat detta. Vi kan också ge oss själva mod genom att tala med oss själva. Många idrottsmän talar med sig själva för att motivera sig. Tyvärr talar vi vanligtvis med oss själva i negativa situationer. Därför bör vi alltid försöka att vara positiva. Och vi måste ofta granska vad vi önskar oss. På så sätt kan vi positivt påverka våra handlingar genom att tala. Men olyckligtvis fungerar detta bara om vi är realistiska!
Visste du?
Rumänska räknas till de östromanska språken. Det är modersmål för cirka 30 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Rumänien och Moldavien. Rumänska är också det officiella språket i republiken Moldavien. Men det finns också betydande rumänsktalande samhällen i Serbien och Ukraina. Rumänska uppstod ur latinet. Romarna uppehöll tidigare två provinser i regionen runt Donau. Rumänskan är närmast besläktad med italienskan. Därför kan rumäner förstå italienare mycket bra för det mesta. Motsatsen är inte alltid fallet. Detta beror på det faktum att rumänska innehåller många slaviska ord. Fonologin påverkades av närliggande slaviska språkområden. Som ett resultat har det rumänska alfabetet ett fåtal specialsymboler. Rumänska skrivs som det talas. Och det uppvisar fortfarande många likheter med det forntida latinets struktur… Det är precis det som gör upptäckten av detta språk så spännande!