Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   eo Prizorgi komisiojn

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [kvindek unu]

Prizorgi komisiojn

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. M----las-i-- al-la-b-----teko. M_ v____ i__ a_ l_ b__________ M- v-l-s i-i a- l- b-b-i-t-k-. ------------------------------ Mi volas iri al la biblioteko. 0
Jag vill gå till bokhandeln. Mi-vo--s-i----- -a ------end-jo. M_ v____ i__ a_ l_ l____________ M- v-l-s i-i a- l- l-b-o-e-d-j-. -------------------------------- Mi volas iri al la librovendejo. 0
Jag vill gå till kiosken. Mi v-las---i -l l----ze-v-nd-j-. M_ v____ i__ a_ l_ g____________ M- v-l-s i-i a- l- g-z-t-e-d-j-. -------------------------------- Mi volas iri al la gazetvendejo. 0
Jag vill låna en bok. Mi -o----pr-nte-ren- l-br--. M_ v____ p__________ l______ M- v-l-s p-u-t-p-e-i l-b-o-. ---------------------------- Mi volas pruntepreni libron. 0
Jag vill köpa en bok. Mi v-las---e---l-bro-. M_ v____ a____ l______ M- v-l-s a-e-i l-b-o-. ---------------------- Mi volas aĉeti libron. 0
Jag vill köpa en tidning. Mi-v-la--aĉ-----a-e-on. M_ v____ a____ g_______ M- v-l-s a-e-i g-z-t-n- ----------------------- Mi volas aĉeti gazeton. 0
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. M-----as i-i--l--a-bibl---e-o p-r p----e--e-i ------. M_ v____ i__ a_ l_ b_________ p__ p__________ l______ M- v-l-s i-i a- l- b-b-i-t-k- p-r p-u-t-p-e-i l-b-o-. ----------------------------------------------------- Mi volas iri al la biblioteko por pruntepreni libron. 0
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. M- vol-s--ri a- -- lib---ende-- --- ---ti l---o-. M_ v____ i__ a_ l_ l___________ p__ a____ l______ M- v-l-s i-i a- l- l-b-o-e-d-j- p-r a-e-i l-b-o-. ------------------------------------------------- Mi volas iri al la librovendejo por aĉeti libron. 0
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. M- -ola--i----- l- ---e---n-ejo-p-r -ĉeti -a---on. M_ v____ i__ a_ l_ g___________ p__ a____ g_______ M- v-l-s i-i a- l- g-z-t-e-d-j- p-r a-e-i g-z-t-n- -------------------------------------------------- Mi volas iri al la gazetvendejo por aĉeti gazeton. 0
Jag vill gå till optikern. Mi--o-as iri ---la o--i-i--o. M_ v____ i__ a_ l_ o_________ M- v-l-s i-i a- l- o-t-k-s-o- ----------------------------- Mi volas iri al la optikisto. 0
Jag vill gå till stormarknaden. Mi-vol-- ir- -- la supe-ba-aro. M_ v____ i__ a_ l_ s___________ M- v-l-s i-i a- l- s-p-r-a-a-o- ------------------------------- Mi volas iri al la superbazaro. 0
Jag vill gå till bageriet. Mi ---as ir---- la--a-ist-. M_ v____ i__ a_ l_ p_______ M- v-l-s i-i a- l- p-n-s-o- --------------------------- Mi volas iri al la panisto. 0
Jag vill köpa glasögon. Mi v------ĉ-------lv-t-o--. M_ v____ a____ o___________ M- v-l-s a-e-i o-u-v-t-o-n- --------------------------- Mi volas aĉeti okulvitrojn. 0
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Mi --la- a-e-i---u-to-- k-- ---omo--. M_ v____ a____ f_______ k__ l________ M- v-l-s a-e-i f-u-t-j- k-j l-g-m-j-. ------------------------------------- Mi volas aĉeti fruktojn kaj legomojn. 0
Jag vill köpa småfranska och bröd. M----la------- bu-kojn --j-pa-o-. M_ v____ a____ b______ k__ p_____ M- v-l-s a-e-i b-l-o-n k-j p-n-n- --------------------------------- Mi volas aĉeti bulkojn kaj panon. 0
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. M--v-l-s-iri -l----o-tik--t--p-- aĉ--i---u-v-trojn. M_ v____ i__ a_ l_ o________ p__ a____ o___________ M- v-l-s i-i a- l- o-t-k-s-o p-r a-e-i o-u-v-t-o-n- --------------------------------------------------- Mi volas iri al la optikisto por aĉeti okulvitrojn. 0
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. M- volas-ir- ----- s-p-rbazar---o--a---i f-u-to-n kaj----o---n. M_ v____ i__ a_ l_ s__________ p__ a____ f_______ k__ l________ M- v-l-s i-i a- l- s-p-r-a-a-o p-r a-e-i f-u-t-j- k-j l-g-m-j-. --------------------------------------------------------------- Mi volas iri al la superbazaro por aĉeti fruktojn kaj legomojn. 0
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. Mi---l-s -r- al la ----sto --r-a-e-- b---ojn k-j-pa-on. M_ v____ i__ a_ l_ p______ p__ a____ b______ k__ p_____ M- v-l-s i-i a- l- p-n-s-o p-r a-e-i b-l-o-n k-j p-n-n- ------------------------------------------------------- Mi volas iri al la panisto por aĉeti bulkojn kaj panon. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + esperanto (1-100) MP3 esperanto (1-100)
Ingen video hittades!

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!