Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   et Asjaajamised

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [viiskümmend üks]

Asjaajamised

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. M- ---ak--n--aam-tu-okk-. M_ t_______ r____________ M- t-h-k-i- r-a-a-u-o-k-. ------------------------- Ma tahaksin raamatukokku. 0
Jag vill gå till bokhandeln. M---a-a---n ---matup--di. M_ t_______ r____________ M- t-h-k-i- r-a-a-u-o-d-. ------------------------- Ma tahaksin raamatupoodi. 0
Jag vill gå till kiosken. Ma-ta-ak-in-kio-ki. M_ t_______ k______ M- t-h-k-i- k-o-k-. ------------------- Ma tahaksin kioski. 0
Jag vill låna en bok. Ma----ak--n ra--a--t la-n-t--a. M_ t_______ r_______ l_________ M- t-h-k-i- r-a-a-u- l-e-u-a-a- ------------------------------- Ma tahaksin raamatut laenutada. 0
Jag vill köpa en bok. Ma -a-----n--a--a-ut--s--. M_ t_______ r_______ o____ M- t-h-k-i- r-a-a-u- o-t-. -------------------------- Ma tahaksin raamatut osta. 0
Jag vill köpa en tidning. Ma t-h-ks---aj-l-hte ----. M_ t_______ a_______ o____ M- t-h-k-i- a-a-e-t- o-t-. -------------------------- Ma tahaksin ajalehte osta. 0
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. Ma t--a--in-raam-tuko-k--m------e- -aa---ut l-en-ta-a. M_ t_______ r___________ m_____ e_ r_______ l_________ M- t-h-k-i- r-a-a-u-o-k- m-n-a- e- r-a-a-u- l-e-u-a-a- ------------------------------------------------------ Ma tahaksin raamatukokku minna, et raamatut laenutada. 0
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. M- t---ksin ra----u--o-i--in-a, -----am---- ost-. M_ t_______ r___________ m_____ e_ r_______ o____ M- t-h-k-i- r-a-a-u-o-d- m-n-a- e- r-a-a-u- o-t-. ------------------------------------------------- Ma tahaksin raamatupoodi minna, et raamatut osta. 0
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. M- t-ha--i- k-o--i mi-n---et-ajal---e o---. M_ t_______ k_____ m_____ e_ a_______ o____ M- t-h-k-i- k-o-k- m-n-a- e- a-a-e-t- o-t-. ------------------------------------------- Ma tahaksin kioski minna, et ajalehte osta. 0
Jag vill gå till optikern. Ma-t----si- -ri-li--odi. M_ t_______ p___________ M- t-h-k-i- p-i-l-p-o-i- ------------------------ Ma tahaksin prillipoodi. 0
Jag vill gå till stormarknaden. M--taha---n---up-us-s--. M_ t_______ k___________ M- t-h-k-i- k-u-l-s-s-e- ------------------------ Ma tahaksin kauplusesse. 0
Jag vill gå till bageriet. Ma---ha---- p-g-ri-----e. M_ t_______ p____________ M- t-h-k-i- p-g-r-ä-i-s-. ------------------------- Ma tahaksin pagariärisse. 0
Jag vill köpa glasögon. Ma-tahaksi- p-------s-a. M_ t_______ p_____ o____ M- t-h-k-i- p-i-l- o-t-. ------------------------ Ma tahaksin prille osta. 0
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Ma ---a--in-p-uv-lju j- -------lju -s-a. M_ t_______ p_______ j_ k_________ o____ M- t-h-k-i- p-u-i-j- j- k-ö-i-i-j- o-t-. ---------------------------------------- Ma tahaksin puuvilju ja köögivilju osta. 0
Jag vill köpa småfranska och bröd. Ma---h---i---ai---si -a-l-i---o-t-. M_ t_______ s_______ j_ l____ o____ M- t-h-k-i- s-i-k-s- j- l-i-a o-t-. ----------------------------------- Ma tahaksin saiakesi ja leiba osta. 0
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. Ma taha-sin prilli----- m--n-, -t--r-lle-o-t-. M_ t_______ p__________ m_____ e_ p_____ o____ M- t-h-k-i- p-i-l-p-o-i m-n-a- e- p-i-l- o-t-. ---------------------------------------------- Ma tahaksin prillipoodi minna, et prille osta. 0
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. Ma-taha--i---au--u-e-------n-- -- o----p-u--l-- -a-köö--v--ju. M_ t_______ k__________ m_____ e_ o___ p_______ j_ k__________ M- t-h-k-i- k-u-l-s-s-e m-n-a- e- o-t- p-u-i-j- j- k-ö-i-i-j-. -------------------------------------------------------------- Ma tahaksin kauplusesse minna, et osta puuvilju ja köögivilju. 0
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. M- --ha-sin---g-riä--ss- ----a,--t-o-ta ---akesi j----ib-. M_ t_______ p___________ m_____ e_ o___ s_______ j_ l_____ M- t-h-k-i- p-g-r-ä-i-s- m-n-a- e- o-t- s-i-k-s- j- l-i-a- ---------------------------------------------------------- Ma tahaksin pagariärisse minna, et osta saiakesi ja leiba. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!