Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   ka საყიდლების გაკეთება

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [ორმოცდათერთმეთი]

51 [ormotsdatertmeti]

საყიდლების გაკეთება

saqidlebis gak'eteba

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. ბიბლი-თ----ი--ი--ა. ბ___________ მ_____ ბ-ბ-ი-თ-კ-შ- მ-ნ-ა- ------------------- ბიბლიოთეკაში მინდა. 0
b-blio--k'ashi --n--. b_____________ m_____ b-b-i-t-k-a-h- m-n-a- --------------------- bibliotek'ashi minda.
Jag vill gå till bokhandeln. წიგნი- მ-ღ------ -ინ--. წ_____ მ________ მ_____ წ-გ-ი- მ-ღ-ზ-ა-ი მ-ნ-ა- ----------------------- წიგნის მაღაზიაში მინდა. 0
t-'----- ---h-z--s-- --n-a. t_______ m__________ m_____ t-'-g-i- m-g-a-i-s-i m-n-a- --------------------------- ts'ignis maghaziashi minda.
Jag vill gå till kiosken. კ-ო-კშ-----და. კ______ მ_____ კ-ო-კ-ი მ-ნ-ა- -------------- კიოსკში მინდა. 0
k--os-'-hi---n-a. k_________ m_____ k-i-s-'-h- m-n-a- ----------------- k'iosk'shi minda.
Jag vill låna en bok. წი-ნ- -ინდ- -ითხ---. წ____ მ____ ვ_______ წ-გ-ი მ-ნ-ა ვ-თ-ო-ო- -------------------- წიგნი მინდა ვითხოვო. 0
ts---n--m---a-v------o. t______ m____ v________ t-'-g-i m-n-a v-t-h-v-. ----------------------- ts'igni minda vitkhovo.
Jag vill köpa en bok. წ-გნი-მ-ნდ- ვ-ყი-ო. წ____ მ____ ვ______ წ-გ-ი მ-ნ-ა ვ-ყ-დ-. ------------------- წიგნი მინდა ვიყიდო. 0
t-'i--i m---a vi--d-. t______ m____ v______ t-'-g-i m-n-a v-q-d-. --------------------- ts'igni minda viqido.
Jag vill köpa en tidning. გ----- -ინ-ა ვი-ი--. გ_____ მ____ ვ______ გ-ზ-თ- მ-ნ-ა ვ-ყ-დ-. -------------------- გაზეთი მინდა ვიყიდო. 0
ga-e-----n-a -i----. g_____ m____ v______ g-z-t- m-n-a v-q-d-. -------------------- gazeti minda viqido.
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. ბ-ბ-იოთე---ი----და--ის-ლა, წ---ი რ---ვი-ხო-ო. ბ___________ მ____ მ______ წ____ რ__ ვ_______ ბ-ბ-ი-თ-კ-შ- მ-ნ-ა მ-ს-ლ-, წ-გ-ი რ-მ ვ-თ-ო-ო- --------------------------------------------- ბიბლიოთეკაში მინდა მისვლა, წიგნი რომ ვითხოვო. 0
ga-eti m--da vi---o. g_____ m____ v______ g-z-t- m-n-a v-q-d-. -------------------- gazeti minda viqido.
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. წი-ნ----აღა-ი--ი --ნ-ა-წა-ვლა, -ი-ნ- -ომ-ვი--დო. წ_____ მ________ მ____ წ______ წ____ რ__ ვ______ წ-გ-ი- მ-ღ-ზ-ა-ი მ-ნ-ა წ-ს-ლ-, წ-გ-ი რ-მ ვ-ყ-დ-. ------------------------------------------------ წიგნის მაღაზიაში მინდა წასვლა, წიგნი რომ ვიყიდო. 0
g-zet- m-----viq-do. g_____ m____ v______ g-z-t- m-n-a v-q-d-. -------------------- gazeti minda viqido.
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. კ-ო--ში-მინდა წას-ლა, გ--ე-ი --- -----ო. კ______ მ____ წ______ გ_____ რ__ ვ______ კ-ო-კ-ი მ-ნ-ა წ-ს-ლ-, გ-ზ-თ- რ-მ ვ-ყ-დ-. ---------------------------------------- კიოსკში მინდა წასვლა, გაზეთი რომ ვიყიდო. 0
bi--i--------i min---misvla- --'-gni ro---it-h---. b_____________ m____ m______ t______ r__ v________ b-b-i-t-k-a-h- m-n-a m-s-l-, t-'-g-i r-m v-t-h-v-. -------------------------------------------------- bibliotek'ashi minda misvla, ts'igni rom vitkhovo.
Jag vill gå till optikern. ო----ს--ა- -ნდ----ვ---. ო_________ უ___ წ______ ო-უ-ი-ტ-ა- უ-დ- წ-ვ-დ-. ----------------------- ოკულისტთან უნდა წავიდე. 0
t---g--- m-ghazias-i-m--da----a----------gni--om v----o. t_______ m__________ m____ t________ t______ r__ v______ t-'-g-i- m-g-a-i-s-i m-n-a t-'-s-l-, t-'-g-i r-m v-q-d-. -------------------------------------------------------- ts'ignis maghaziashi minda ts'asvla, ts'igni rom viqido.
Jag vill gå till stormarknaden. მ-ღა-ია-- -ინდ- წ-ვ-დ-. მ________ მ____ წ______ მ-ღ-ზ-ა-ი მ-ნ-ა წ-ვ-დ-. ----------------------- მაღაზიაში მინდა წავიდე. 0
k-iosk'-----in-- t-'-----, -a---- r---vi-i-o. k_________ m____ t________ g_____ r__ v______ k-i-s-'-h- m-n-a t-'-s-l-, g-z-t- r-m v-q-d-. --------------------------------------------- k'iosk'shi minda ts'asvla, gazeti rom viqido.
Jag vill gå till bageriet. საცხო------ნდ--წავი-ე. ს_______ მ____ წ______ ს-ც-ო-შ- მ-ნ-ა წ-ვ-დ-. ---------------------- საცხობში მინდა წავიდე. 0
ok----s-'-an -n---t-'av--e. o___________ u___ t________ o-'-l-s-'-a- u-d- t-'-v-d-. --------------------------- ok'ulist'tan unda ts'avide.
Jag vill köpa glasögon. სათვ---- -ი----მ-ნდა. ს_______ ყ____ მ_____ ს-თ-ა-ი- ყ-დ-ა მ-ნ-ა- --------------------- სათვალის ყიდვა მინდა. 0
ma-hazi--h--m---- -s-avi-e. m__________ m____ t________ m-g-a-i-s-i m-n-a t-'-v-d-. --------------------------- maghaziashi minda ts'avide.
Jag vill köpa frukt och grönsaker. ხი--ს და -ო-ტნეუ-------ვ---ინდ-. ხ____ დ_ ბ_________ ყ____ მ_____ ხ-ლ-ს დ- ბ-ს-ნ-უ-ი- ყ-დ-ა მ-ნ-ა- -------------------------------- ხილის და ბოსტნეულის ყიდვა მინდა. 0
s----hob-----i--a-ts'av---. s__________ m____ t________ s-t-k-o-s-i m-n-a t-'-v-d-. --------------------------- satskhobshi minda ts'avide.
Jag vill köpa småfranska och bröd. ფ---უ--ს -ა--ურ-ს ---ვ-------. ფ_______ დ_ პ____ ყ____ მ_____ ფ-ნ-უ-ი- დ- პ-რ-ს ყ-დ-ა მ-ნ-ა- ------------------------------ ფუნთუშის და პურის ყიდვა მინდა. 0
s-t-alis-----a-mi--a. s_______ q____ m_____ s-t-a-i- q-d-a m-n-a- --------------------- satvalis qidva minda.
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. ო----სტთ-------ა-წ----ე---ა-ვალ- -ო--ვიყი--. ო_________ მ____ წ______ ს______ რ__ ვ______ ო-უ-ი-ტ-ა- მ-ნ-ა წ-ვ-დ-, ს-თ-ა-ე რ-მ ვ-ყ-დ-. -------------------------------------------- ოკულისტთან მინდა წავიდე, სათვალე რომ ვიყიდო. 0
sat---is q-dva m----. s_______ q____ m_____ s-t-a-i- q-d-a m-n-a- --------------------- satvalis qidva minda.
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. მა-ა-იაში -ი--- წასვლ-, -ი-ი--- ---ტ--უ-----მ-ვ----ო. მ________ მ____ წ______ ხ___ დ_ ბ________ რ__ ვ______ მ-ღ-ზ-ა-ი მ-ნ-ა წ-ს-ლ-, ხ-ლ- დ- ბ-ს-ნ-უ-ი რ-მ ვ-ყ-დ-. ----------------------------------------------------- მაღაზიაში მინდა წასვლა, ხილი და ბოსტნეული რომ ვიყიდო. 0
sat----s-q-----mi---. s_______ q____ m_____ s-t-a-i- q-d-a m-n-a- --------------------- satvalis qidva minda.
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. ს---ობშ--მ---- წასვ--- --ნთუშ- დ- პ-რ--რო--ვ-ყ-დ-. ს_______ მ____ წ______ ფ______ დ_ პ___ რ__ ვ______ ს-ც-ო-შ- მ-ნ-ა წ-ს-ლ-, ფ-ნ-უ-ა დ- პ-რ- რ-მ ვ-ყ-დ-. -------------------------------------------------- საცხობში მინდა წასვლა, ფუნთუშა და პური რომ ვიყიდო. 0
khi--s-d--bos-'-e-li- qidva-m-n-a. k_____ d_ b__________ q____ m_____ k-i-i- d- b-s-'-e-l-s q-d-a m-n-a- ---------------------------------- khilis da bost'neulis qidva minda.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + georgiska (1-100) MP3 georgiska (1-100)
Ingen video hittades!

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!