Ordlista

sv Hos läkaren   »   et Arsti juures

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [viiskümmend seitse]

Arsti juures

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag har en läkartid. Mul -n a-- ar--i---u-e-. M__ o_ a__ a____ j______ M-l o- a-g a-s-i j-u-e-. ------------------------ Mul on aeg arsti juures. 0
Jag har en läkartid klockan tio. M- a-- on--el-a---mne--. M_ a__ o_ k____ k_______ M- a-g o- k-l-a k-m-e-s- ------------------------ Mu aeg on kella kümneks. 0
Hur var namnet? K-ida- on ---e--i-i? K_____ o_ t___ n____ K-i-a- o- t-i- n-m-? -------------------- Kuidas on teie nimi? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Palu- võtke o--e-o-s---t-t. P____ v____ o_______ i_____ P-l-n v-t-e o-t-t-a- i-t-t- --------------------------- Palun võtke ootetoas istet. 0
Doktorn kommer snart. Ar-- tule--kohe. A___ t____ k____ A-s- t-l-b k-h-. ---------------- Arst tuleb kohe. 0
Var är ni försäkrad? K-s----ki---usta--d-ol--e? K__ t_ k___________ o_____ K-s t- k-n-l-s-a-u- o-e-e- -------------------------- Kus te kindlustatud olete? 0
Vad kan jag göra för er? Mis-s-----a----- heak- ---a? M__ s___ m_ t___ h____ t____ M-s s-a- m- t-i- h-a-s t-h-? ---------------------------- Mis saan ma teie heaks teha? 0
Har ni smärtor? On -e----al-d? O_ t___ v_____ O- t-i- v-l-d- -------------- On teil valud? 0
Var gör det ont? K-s--ei- va---ab? K__ t___ v_______ K-s t-i- v-l-t-b- ----------------- Kus teil valutab? 0
Jag har alltid ont i ryggen. Mul-on-p-d---l- s---a-a-ud. M__ o_ p_______ s__________ M-l o- p-d-v-l- s-l-a-a-u-. --------------------------- Mul on pidevalt seljavalud. 0
Jag har ofta huvudvärk. M-l--- ti----p-a---u-. M__ o_ t____ p________ M-l o- t-h-i p-a-a-u-. ---------------------- Mul on tihti peavalud. 0
Jag har ont i magen ibland. Mul--n -õnik--- k-----lud. M__ o_ m_______ k_________ M-l o- m-n-k-r- k-h-v-l-d- -------------------------- Mul on mõnikord kõhuvalud. 0
Ta av er på överkroppen, tack! Võtke pa----ül-ke-a-p--j--s! V____ p____ ü______ p_______ V-t-e p-l-n ü-a-e-a p-l-a-s- ---------------------------- Võtke palun ülakeha paljaks! 0
Var snäll och lägg er på britsen! Heitke---l-n-v--di-e! H_____ p____ v_______ H-i-k- p-l-n v-o-i-e- --------------------- Heitke palun voodile! 0
Blodtrycket är normalt. Ve-e-õhk-o---or-a-. V_______ o_ k______ V-r-r-h- o- k-r-a-. ------------------- Vererõhk on korras. 0
Jag ger er en spruta. Ma-teen-t-ile-s--t-. M_ t___ t____ s_____ M- t-e- t-i-e s-s-i- -------------------- Ma teen teile süsti. 0
Jag ger er tabletter. Ma-a--a--te-----a-lette. M_ a____ t____ t________ M- a-n-n t-i-e t-b-e-t-. ------------------------ Ma annan teile tablette. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. Ma-an------ile ap-e-gi--ao----e-s--t-. M_ a____ t____ a______ j____ r________ M- a-n-n t-i-e a-t-e-i j-o-s r-t-e-t-. -------------------------------------- Ma annan teile apteegi jaoks retsepti. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!