Ordlista

sv Kroppsdelar   »   hi शरीर के अंग

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

५८ [अठ्ठावन]

58 [aththaavan]

शरीर के अंग

shareer ke ang

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Jag ritar en man. म-- -क-आद-- का-च--्र ब---ा-- ------हूँ मैं ए_ आ__ का चि__ ब__ / ब__ हूँ म-ं ए- आ-म- क- च-त-र ब-ा-ा / ब-ा-ी ह-ँ -------------------------------------- मैं एक आदमी का चित्र बनाता / बनाती हूँ 0
sh--e-- -e---g s______ k_ a__ s-a-e-r k- a-g -------------- shareer ke ang
Först huvudet. सब-- --ले----तक स__ प__ म___ स-स- प-ल- म-्-क --------------- सबसे पहले मस्तक 0
sha-eer--e---g s______ k_ a__ s-a-e-r k- a-g -------------- shareer ke ang
Mannen bär en hatt. आ-म--न--टो-- -हन---ै आ__ ने टो_ प__ है आ-म- न- ट-प- प-न- ह- -------------------- आदमी ने टोपी पहनी है 0
m----e- -a--me- ---c-i---b---at- / -a--at-e ho-n m___ e_ a______ k_ c____ b______ / b_______ h___ m-i- e- a-d-m-e k- c-i-r b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ------------------------------------------------ main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon
Håret ser man inte. उ-के-बाल--हीं--ि--े उ__ बा_ न_ दि__ उ-क- ब-ल न-ी- द-ख-े ------------------- उसके बाल नहीं दिखते 0
m----e- --da-ee--a---it---an---- - ba--ate- -o-n m___ e_ a______ k_ c____ b______ / b_______ h___ m-i- e- a-d-m-e k- c-i-r b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ------------------------------------------------ main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon
Öronen ser man inte heller. उस-- -ान-भी नहीं --ख-े उ__ का_ भी न_ दि__ उ-क- क-न भ- न-ी- द-ख-े ---------------------- उसके कान भी नहीं दिखते 0
m--- ek----am-e--- ----- b---ata --b-n-at----o-n m___ e_ a______ k_ c____ b______ / b_______ h___ m-i- e- a-d-m-e k- c-i-r b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ------------------------------------------------ main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon
Ryggen ser man inte heller. उ-की-----भी-नह-- -ि--ी उ__ पी_ भी न_ दि__ उ-क- प-ठ भ- न-ी- द-ख-ी ---------------------- उसकी पीठ भी नहीं दिखती 0
s-ba----a---e-m-s--k s_____ p_____ m_____ s-b-s- p-h-l- m-s-a- -------------------- sabase pahale mastak
Jag ritar ögonen och munnen. मैं-आंखे--और-म-ँ--ब--ता-/-बना-- -ूँ मैं आं_ औ_ मूँ_ ब__ / ब__ हूँ म-ं आ-ख-ं औ- म-ँ- ब-ा-ा / ब-ा-ी ह-ँ ----------------------------------- मैं आंखें और मूँह बनाता / बनाती हूँ 0
s-ba-e -a--l---astak s_____ p_____ m_____ s-b-s- p-h-l- m-s-a- -------------------- sabase pahale mastak
Mannen dansar och skrattar. आ----ना---हा है -र-मुस्-ु-ा-र-ा है आ__ ना_ र_ है औ_ मु___ र_ है आ-म- न-च र-ा ह- औ- म-स-क-र- र-ा ह- ---------------------------------- आदमी नाच रहा है और मुस्कुरा रहा है 0
sabase--a-al- mas--k s_____ p_____ m_____ s-b-s- p-h-l- m-s-a- -------------------- sabase pahale mastak
Mannen har en lång näsa. आद-ी--ी-----ल-्बी--ै आ__ की ना_ ल__ है आ-म- क- न-क ल-्-ी ह- -------------------- आदमी की नाक लम्बी है 0
aad-me- n--t-p-e-------e---i a______ n_ t____ p______ h__ a-d-m-e n- t-p-e p-h-n-e h-i ---------------------------- aadamee ne topee pahanee hai
Han har en käpp i handen. उ----ह-थ-ं-म-- एक ----है उ__ हा_ में ए_ छ_ है उ-क- ह-थ-ं म-ं ए- छ-ी ह- ------------------------ उसके हाथों में एक छड़ी है 0
a-d-m----e--o--e-pa--nee-h-i a______ n_ t____ p______ h__ a-d-m-e n- t-p-e p-h-n-e h-i ---------------------------- aadamee ne topee pahanee hai
Han har också en sjal runt halsen. उस-े-ग-- --ं एक श-- ओ-ी--ुई-है उ__ ग_ में ए_ शा_ ओ_ हु_ है उ-न- ग-े म-ं ए- श-ल ओ-ी ह-ई ह- ------------------------------ उसने गले में एक शाल ओढी हुई है 0
a-------ne to--e paha--e---i a______ n_ t____ p______ h__ a-d-m-e n- t-p-e p-h-n-e h-i ---------------------------- aadamee ne topee pahanee hai
Det är vinter och det är kallt. जा-े क--समय-है-औ--काफ़- -ण्- है जा_ का स__ है औ_ का_ ठ__ है ज-ड़- क- स-य ह- औ- क-फ़- ठ-्- ह- ------------------------------ जाड़े का समय है और काफ़ी ठण्ड है 0
u-a-- -a-l-n-hin di--a-e u____ b___ n____ d______ u-a-e b-a- n-h-n d-k-a-e ------------------------ usake baal nahin dikhate
Armarna är kraftiga. बा-े--म---ूत --ं बा_ म___ हैं ब-ह-ं म-़-ू- ह-ं ---------------- बाहें मज़बूत हैं 0
us--e b----nahin--i-hate u____ b___ n____ d______ u-a-e b-a- n-h-n d-k-a-e ------------------------ usake baal nahin dikhate
Benen är också kraftiga. ट-ँ-े- ---म---ूत-ह-ं टाँ_ भी म___ हैं ट-ँ-े- भ- म-़-ू- ह-ं -------------------- टाँगें भी मज़बूत हैं 0
usak- b--l-n--in-di-h-te u____ b___ n____ d______ u-a-e b-a- n-h-n d-k-a-e ------------------------ usake baal nahin dikhate
Mannen är av snö. यह-ए----म--ानव-है य_ ए_ हि_____ है य- ए- ह-म-म-न- ह- ----------------- यह एक हिम-मानव है 0
u--k- kaa- -----n-hi- ----ate u____ k___ b___ n____ d______ u-a-e k-a- b-e- n-h-n d-k-a-e ----------------------------- usake kaan bhee nahin dikhate
Han har inga byxor och ingen överrock. उस-े -त-ून -र कोट--ही-----ा -ै उ__ प___ औ_ को_ न_ प__ है उ-न- प-ल-न औ- क-ट न-ी- प-न- ह- ------------------------------ उसने पतलून और कोट नहीं पहना है 0
usake---a--bh-e -a-in-dikh--e u____ k___ b___ n____ d______ u-a-e k-a- b-e- n-h-n d-k-a-e ----------------------------- usake kaan bhee nahin dikhate
Men mannen fryser inte. ले-ि--उ-े--र्-ी नहीं लग--ह---ै ले__ उ_ स__ न_ ल_ र_ है ल-क-न उ-े स-्-ी न-ी- ल- र-ी ह- ------------------------------ लेकिन उसे सर्दी नहीं लग रही है 0
u---e k-a--bh-------- di--a-e u____ k___ b___ n____ d______ u-a-e k-a- b-e- n-h-n d-k-a-e ----------------------------- usake kaan bhee nahin dikhate
Han är en snögubbe. य- -------म-नव -ै य_ ए_ हि_____ है य- ए- ह-म-म-न- ह- ----------------- यह एक हिम-मानव है 0
u-a--e --e-h ---e-n--in-di-hat-e u_____ p____ b___ n____ d_______ u-a-e- p-e-h b-e- n-h-n d-k-a-e- -------------------------------- usakee peeth bhee nahin dikhatee

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…