Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   be Задаваць пытанні 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [шэсцьдзесят два]

62 [shests’dzesyat dva]

Задаваць пытанні 1

Zadavats’ pytannі 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
lära в--ыцца в______ в-ч-ц-а ------- вучыцца 0
Za--v-ts’---t--nі 1 Z________ p______ 1 Z-d-v-t-’ p-t-n-і 1 ------------------- Zadavats’ pytannі 1
Lär sig eleverna mycket? Ву-ні --ч--ц---м-т? В____ в______ ш____ В-ч-і в-ч-ц-а ш-а-? ------------------- Вучні вучацца шмат? 0
Zada-ats---y--n---1 Z________ p______ 1 Z-d-v-t-’ p-t-n-і 1 ------------------- Zadavats’ pytannі 1
Nej, de lär sig lite. Н-, ----в--ац-- --ла. Н__ я__ в______ м____ Н-, я-ы в-ч-ц-а м-л-. --------------------- Не, яны вучацца мала. 0
v-ch-tst-a v_________ v-c-y-s-s- ---------- vuchytstsa
fråga п--а-ь п_____ п-т-ц- ------ пытаць 0
v-c--t-tsa v_________ v-c-y-s-s- ---------- vuchytstsa
Frågar ni ofta läraren? Вы ча--а--ы-а-це---с---ні-а? В_ ч____ п______ н__________ В- ч-с-а п-т-е-е н-с-а-н-к-? ---------------------------- Вы часта пытаеце настаўніка? 0
vuch-----a v_________ v-c-y-s-s- ---------- vuchytstsa
Nej, jag frågar honom inte ofta. Н---я пы--ю яг--н---с-а. Н__ я п____ я__ н_______ Н-, я п-т-ю я-о н-ч-с-а- ------------------------ Не, я пытаю яго нячаста. 0
Vuc-n------a--t-- s-m--? V_____ v_________ s_____ V-c-n- v-c-a-s-s- s-m-t- ------------------------ Vuchnі vuchatstsa shmat?
svara ад---ва-ь а________ а-к-з-а-ь --------- адказваць 0
V----і -uc----ts--s--at? V_____ v_________ s_____ V-c-n- v-c-a-s-s- s-m-t- ------------------------ Vuchnі vuchatstsa shmat?
Var snäll och svara. Ад--з-айц-- -алі-л-ска. А__________ к___ л_____ А-к-з-а-ц-, к-л- л-с-а- ----------------------- Адказвайце, калі ласка. 0
V-c--- vucha-st-a-s--a-? V_____ v_________ s_____ V-c-n- v-c-a-s-s- s-m-t- ------------------------ Vuchnі vuchatstsa shmat?
Jag svarar. Я--д-а-ваю. Я а________ Я а-к-з-а-. ----------- Я адказваю. 0
Ne- --n--v-cha-s-s--ma--. N__ y___ v_________ m____ N-, y-n- v-c-a-s-s- m-l-. ------------------------- Ne, yany vuchatstsa mala.
arbeta п-а--в--ь п________ п-а-а-а-ь --------- працаваць 0
Ne--y-ny-v--ha-------a-a. N__ y___ v_________ m____ N-, y-n- v-c-a-s-s- m-l-. ------------------------- Ne, yany vuchatstsa mala.
Arbetar han just nu? Ён-цяп-р-п---у-? Ё_ ц____ п______ Ё- ц-п-р п-а-у-? ---------------- Ён цяпер працуе? 0
N-- y-ny---c----t-- ma-a. N__ y___ v_________ m____ N-, y-n- v-c-a-s-s- m-l-. ------------------------- Ne, yany vuchatstsa mala.
Ja, han abetar just nu. Так- ён ця----п-а-у-. Т___ ё_ ц____ п______ Т-к- ё- ц-п-р п-а-у-. --------------------- Так, ён цяпер працуе. 0
py-at-’ p______ p-t-t-’ ------- pytats’
komma п-ы-о----ь п_________ п-ы-о-з-ц- ---------- прыходзіць 0
pyt-ts’ p______ p-t-t-’ ------- pytats’
Kommer ni? Вы----йд-ец-? В_ п_________ В- п-ы-д-е-е- ------------- Вы прыйдзеце? 0
p-ta--’ p______ p-t-t-’ ------- pytats’
Ja, vi kommer snart. Т-к--м--з-раз-пр--д---. Т___ м_ з____ п________ Т-к- м- з-р-з п-ы-д-е-. ----------------------- Так, мы зараз прыйдзем. 0
V- c----a-pyt-e--e ---ta--і-a? V_ c_____ p_______ n__________ V- c-a-t- p-t-e-s- n-s-a-n-k-? ------------------------------ Vy chasta pytaetse nastaunіka?
bo жыць ж___ ж-ц- ---- жыць 0
V- c--s-- ---ae--- n-s--u---a? V_ c_____ p_______ n__________ V- c-a-t- p-t-e-s- n-s-a-n-k-? ------------------------------ Vy chasta pytaetse nastaunіka?
Bor ni i Berlin? Вы --в-це ў ------е? В_ ж_____ ў Б_______ В- ж-в-ц- ў Б-р-і-е- -------------------- Вы жывяце ў Берліне? 0
V--c--sta p---e--- --st-u--ka? V_ c_____ p_______ n__________ V- c-a-t- p-t-e-s- n-s-a-n-k-? ------------------------------ Vy chasta pytaetse nastaunіka?
Ja, jag bor i Berlin. Т--,----ыв--ў---рлі-е. Т___ я ж___ ў Б_______ Т-к- я ж-в- ў Б-р-і-е- ---------------------- Так, я жыву ў Берліне. 0
Ne, ya-p---y- y-g- -yac-as-a. N__ y_ p_____ y___ n_________ N-, y- p-t-y- y-g- n-a-h-s-a- ----------------------------- Ne, ya pytayu yago nyachasta.

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!