Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   zh 物主代词1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66[六十六]

66 [Liùshíliù]

物主代词1

wù zhǔ dàicí 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
jag – min 我--的 我___ 我-我- ---- 我–我的 0
wù --ǔ d--cí 1 w_ z__ d____ 1 w- z-ǔ d-i-í 1 -------------- wù zhǔ dàicí 1
Jag hittar inte min nyckel. 我 -不- 我-----了 。 我 找__ 我_ 钥_ 了 。 我 找-到 我- 钥- 了 。 --------------- 我 找不到 我的 钥匙 了 。 0
w----ǔ-d-i-í-1 w_ z__ d____ 1 w- z-ǔ d-i-í 1 -------------- wù zhǔ dàicí 1
Jag hittar inte min biljett. 我-找------车票-了 。 我 找__ 我_ 车_ 了 。 我 找-到 我- 车- 了 。 --------------- 我 找不到 我的 车票 了 。 0
wǒ ---ǒ -e w_ – w_ d_ w- – w- d- ---------- wǒ – wǒ de
du – din 你–-的 你___ 你-你- ---- 你–你的 0
wǒ –-wǒ--e w_ – w_ d_ w- – w- d- ---------- wǒ – wǒ de
Har du hittat din nyckel? 你 找---的----- 吗 ? 你 找_ 你_ 钥_ 了 吗 ? 你 找- 你- 钥- 了 吗 ? ---------------- 你 找到 你的 钥匙 了 吗 ? 0
w--– wǒ de w_ – w_ d_ w- – w- d- ---------- wǒ – wǒ de
Har du hittat din biljett? 你-------车- 了-吗-? 你 找_ 你_ 车_ 了 吗 ? 你 找- 你- 车- 了 吗 ? ---------------- 你 找到 你的 车票 了 吗 ? 0
w--z--o b- -----ǒ--- -àos-i--. w_ z___ b_ d__ w_ d_ y________ w- z-ǎ- b- d-o w- d- y-o-h-l-. ------------------------------ wǒ zhǎo bù dào wǒ de yàoshile.
han – sin 他-他的 他___ 他-他- ---- 他–他的 0
wǒ -hǎo-bù-d-o-w---- y------e. w_ z___ b_ d__ w_ d_ y________ w- z-ǎ- b- d-o w- d- y-o-h-l-. ------------------------------ wǒ zhǎo bù dào wǒ de yàoshile.
Vet du, var hans nyckel är? 你 --, 他的 -- 在 哪---? 你 知__ 他_ 钥_ 在 哪 吗 ? 你 知-, 他- 钥- 在 哪 吗 ? ------------------- 你 知道, 他的 钥匙 在 哪 吗 ? 0
w----ǎo ---dà---ǒ de-y-osh---. w_ z___ b_ d__ w_ d_ y________ w- z-ǎ- b- d-o w- d- y-o-h-l-. ------------------------------ wǒ zhǎo bù dào wǒ de yàoshile.
Vet du, var hans biljett är? 你---,--的 车--- 哪 吗 ? 你 知__ 他_ 车_ 在 哪 吗 ? 你 知-, 他- 车- 在 哪 吗 ? ------------------- 你 知道, 他的 车票 在 哪 吗 ? 0
W---hǎ--bù --o-w---e j- -iào--e. W_ z___ b_ d__ w_ d_ j_ p___ l__ W- z-ǎ- b- d-o w- d- j- p-à- l-. -------------------------------- Wǒ zhǎo bù dào wǒ de jū piào le.
hon – hennes 她-她的 她___ 她-她- ---- 她–她的 0
Wǒ zh----- d-o--ǒ-de jū pi---l-. W_ z___ b_ d__ w_ d_ j_ p___ l__ W- z-ǎ- b- d-o w- d- j- p-à- l-. -------------------------------- Wǒ zhǎo bù dào wǒ de jū piào le.
Hennes pengar är borta. 她的 钱--见 了 。 她_ 钱 不_ 了 。 她- 钱 不- 了 。 ----------- 她的 钱 不见 了 。 0
Wǒ-zh-- -ù-d-- -ǒ d- -ū-p----le. W_ z___ b_ d__ w_ d_ j_ p___ l__ W- z-ǎ- b- d-o w- d- j- p-à- l-. -------------------------------- Wǒ zhǎo bù dào wǒ de jū piào le.
Och hennes kontokort är också borta. 她的 信用卡-也 不--- 。 她_ 信__ 也 不_ 了 。 她- 信-卡 也 不- 了 。 --------------- 她的 信用卡 也 不见 了 。 0
N--–--ǐ -e N_ – n_ d_ N- – n- d- ---------- Nǐ – nǐ de
vi – vår 我们-我们的 我_____ 我-–-们- ------ 我们–我们的 0
Nǐ –-nǐ-de N_ – n_ d_ N- – n- d- ---------- Nǐ – nǐ de
Vår morfar / farfar är sjuk. 我们- 外--/祖- 生- 了-。 我__ 外_____ 生_ 了 。 我-的 外-父-祖- 生- 了 。 ----------------- 我们的 外祖父/祖父 生病 了 。 0
N--- n---e N_ – n_ d_ N- – n- d- ---------- Nǐ – nǐ de
Vår mormor / farmor är frisk. 我们- 外祖--祖- ---康-的 。 我__ 外_____ 是 健_ 的 。 我-的 外-母-祖- 是 健- 的 。 ------------------- 我们的 外祖母/祖母 是 健康 的 。 0
n- ----d----- -e-y--s-ile-ma? n_ z______ n_ d_ y_______ m__ n- z-ǎ-d-o n- d- y-o-h-l- m-? ----------------------------- nǐ zhǎodào nǐ de yàoshile ma?
ni – er 你们--们的 你_____ 你-–-们- ------ 你们–你们的 0
n-------ào-nǐ d- -------- -a? n_ z______ n_ d_ y_______ m__ n- z-ǎ-d-o n- d- y-o-h-l- m-? ----------------------------- nǐ zhǎodào nǐ de yàoshile ma?
Barn, var är er pappa? 孩--- --- -- ---里 ? 孩___ 你__ 爸_ 在 哪_ ? 孩-们- 你-的 爸- 在 哪- ? ------------------ 孩子们, 你们的 爸爸 在 哪里 ? 0
n- --ǎodà- nǐ--e yà-------m-? n_ z______ n_ d_ y_______ m__ n- z-ǎ-d-o n- d- y-o-h-l- m-? ----------------------------- nǐ zhǎodào nǐ de yàoshile ma?
Barn, var är er mamma? 孩子们---们的 妈妈 - -里-? 孩___ 你__ 妈_ 在 哪_ ? 孩-们- 你-的 妈- 在 哪- ? ------------------ 孩子们, 你们的 妈妈 在 哪里 ? 0
N- zh-o-ào n- -e--ū---ào--e-m-? N_ z______ n_ d_ j_ p___ l_ m__ N- z-ǎ-d-o n- d- j- p-à- l- m-? ------------------------------- Nǐ zhǎodào nǐ de jū piào le ma?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!