Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   ti ናይ ዋንነት ቃላት 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [ሱሳንሸውዓተን]

67 [susanishewi‘ateni]

ናይ ዋንነት ቃላት 2

nayi wanineti k’alati 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
glasögonen እቲ-መ-ጽር እ_ መ___ እ- መ-ጽ- ------- እቲ መነጽር 0
na-- --n---t- -’-lat--2 n___ w_______ k______ 2 n-y- w-n-n-t- k-a-a-i 2 ----------------------- nayi wanineti k’alati 2
Han har glömt sina glasögon. ንሱ መነ-- -ሲዑዎ። ን_ መ___ ረ____ ን- መ-ጽ- ረ-ዑ-። ------------- ንሱ መነጽሩ ረሲዑዎ። 0
na-i-w---net- k-----i 2 n___ w_______ k______ 2 n-y- w-n-n-t- k-a-a-i 2 ----------------------- nayi wanineti k’alati 2
Var har han sina glasögon då? መ--- ኣበይ ድዩ ረ-ዑዎ? መ___ ኣ__ ድ_ ረ____ መ-ጽ- ኣ-ይ ድ- ረ-ዑ-? ----------------- መነጽሩ ኣበይ ድዩ ረሲዑዎ? 0
it- ----t-’iri i__ m_________ i-ī m-n-t-’-r- -------------- itī menets’iri
klockan እታ---ት እ_ ሰ__ እ- ሰ-ት ------ እታ ሰዓት 0
i-ī -enets’--i i__ m_________ i-ī m-n-t-’-r- -------------- itī menets’iri
Hans klocka är sönder. ሰዓ- ተ-ላሽያ። ሰ__ ተ_____ ሰ-ቱ ተ-ላ-ያ- ---------- ሰዓቱ ተባላሽያ። 0
it--m--ets---i i__ m_________ i-ī m-n-t-’-r- -------------- itī menets’iri
Klockan hänger på väggen. እ- ሰ---ኣ- መ--- -ሰ-ላ ኣላ። እ_ ሰ__ ኣ_ መ___ ተ___ ኣ__ እ- ሰ-ት ኣ- መ-ደ- ተ-ቒ- ኣ-። ----------------------- እታ ሰዓት ኣብ መንደቕ ተሰቒላ ኣላ። 0
n-su-menets-i-u r--ī‘u-o። n___ m_________ r________ n-s- m-n-t-’-r- r-s-‘-w-። ------------------------- nisu menets’iru resī‘uwo።
passet እቲ-ፓስፖ-ት እ_ ፓ____ እ- ፓ-ፖ-ት -------- እቲ ፓስፖርት 0
n-s- -enets’iru-r-sī‘u--። n___ m_________ r________ n-s- m-n-t-’-r- r-s-‘-w-። ------------------------- nisu menets’iru resī‘uwo።
Han har förlorat sitt pass. ንሱ ፓስ--- --ኑ-። ን_ ፓ____ ሲ____ ን- ፓ-ፖ-ቱ ሲ-ኑ-። -------------- ንሱ ፓስፖርቱ ሲኢኑዎ። 0
n-su ----t--i---r-s--u--። n___ m_________ r________ n-s- m-n-t-’-r- r-s-‘-w-። ------------------------- nisu menets’iru resī‘uwo።
Var har han sitt pass då? ፖ--ፖ---ኣ-ይ--ሩዎ? ፖ_____ ኣ__ ጌ___ ፖ-ስ-ር- ኣ-ይ ጌ-ዎ- --------------- ፖኣስፖርቱ ኣበይ ጌሩዎ? 0
m---ts’-ru-a-e-i-d--- -es-‘--o? m_________ a____ d___ r________ m-n-t-’-r- a-e-i d-y- r-s-‘-w-? ------------------------------- menets’iru abeyi diyu resī‘uwo?
de – deras, sina ንሳቶም-----ም ን___ - ና__ ን-ቶ- - ና-ም ---------- ንሳቶም - ናቶም 0
m-nets---u ---y- diy- ----‘-w-? m_________ a____ d___ r________ m-n-t-’-r- a-e-i d-y- r-s-‘-w-? ------------------------------- menets’iru abeyi diyu resī‘uwo?
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. እቶ- --- ንወ-ድ-ም ሲ--ም። እ__ ቆ__ ን_____ ሲ____ እ-ም ቆ-ዑ ን-ለ-ኦ- ሲ-ሞ-። -------------------- እቶም ቆልዑ ንወለድኦም ሲነሞም። 0
me---s--ru----yi -i-- -e----w-? m_________ a____ d___ r________ m-n-t-’-r- a-e-i d-y- r-s-‘-w-? ------------------------------- menets’iru abeyi diyu resī‘uwo?
Men där kommer ju deras föräldrar! ግን ወ--ኦ--እ-- ይመጽ--። ግ_ ወ____ እ__ ይ___ ። ግ- ወ-ድ-ም እ-ዉ ይ-ጽ- ። ------------------- ግን ወለድኦም እነዉ ይመጽኡ ። 0
i-a se--ti i__ s_____ i-a s-‘-t- ---------- ita se‘ati
Ni – Er ን-ኹ- --ናት-ም ን___ - ና___ ን-ኹ- - ና-ኩ- ----------- ንስኹም - ናትኩም 0
i----e--ti i__ s_____ i-a s-‘-t- ---------- ita se‘ati
Hur var er resa, herr Müller? መ-ሻ-ም -መ-ኔሩ- ኣ- -ለ-? መ____ ከ_____ ኣ_ ሙ___ መ-ሻ-ም ከ-ይ-ሩ- ኣ- ሙ-ር- -------------------- መገሻኹም ከመይኔሩ፣ ኣቶ ሙለር? 0
ita--e‘ati i__ s_____ i-a s-‘-t- ---------- ita se‘ati
Var är er fru, herr Müller? ሰ-ይ------ይ ኣላ--- ሙለር? ሰ_____ ኣ__ ኣ_ ኣ_ ሙ___ ሰ-ይ-ኹ- ኣ-ይ ኣ- ኣ- ሙ-ር- --------------------- ሰበይትኹም ኣበይ ኣላ ኣቶ ሙለር? 0
s--a---t-balas--y-። s_____ t___________ s-‘-t- t-b-l-s-i-a- ------------------- se‘atu tebalashiya።
Ni – Er ንስ-ን --ናትክን ን___ - ና___ ን-ኽ- - ና-ክ- ----------- ንስኽን - ናትክን 0
se‘--- t-bal-shi-a። s_____ t___________ s-‘-t- t-b-l-s-i-a- ------------------- se‘atu tebalashiya።
Hur var er resa, fru Schmidt? መ-ሻኽን-ከ-ይ ኔሩ ወይዘሮ----? መ____ ከ__ ኔ_ ወ___ ሽ___ መ-ሻ-ን ከ-ይ ኔ- ወ-ዘ- ሽ-ት- ---------------------- መገሻኽን ከመይ ኔሩ ወይዘሮ ሽሚት? 0
se‘-t--t--a-----ya። s_____ t___________ s-‘-t- t-b-l-s-i-a- ------------------- se‘atu tebalashiya።
Var är er man, fru Schmidt? ሰ-ኣ-ክ- -----ሎ -ይዘሮ--ሚት? ሰ_____ ኣ__ ኣ_ ወ___ ሽ___ ሰ-ኣ-ክ- ኣ-ይ ኣ- ወ-ዘ- ሽ-ት- ----------------------- ሰብኣይክን ኣበይ ኣሎ ወይዘሮ ሽሚት? 0
ita -e-a----b--men--ek-----es--̱---- ala። i__ s_____ a__ m________ t________ a___ i-a s-‘-t- a-i m-n-d-k-’- t-s-k-’-l- a-a- ----------------------------------------- ita se‘ati abi menideḵ’i teseḵ’īla ala።

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!