М-жеш--и---ч--д- п-т-ва---а--/-сам- - ч------?
М____ л_ в___ д_ п______ с__ / с___ в ч_______
М-ж-ш л- в-ч- д- п-т-в-ш с-м / с-м- в ч-ж-и-а-
----------------------------------------------
Можеш ли вече да пътуваш сам / сама в чужбина? 0 Mo---sh-li-ve--- da --r-sh---l-?M______ l_ v____ d_ k_____ k____M-z-e-h l- v-c-e d- k-r-s- k-l-?--------------------------------Mozhesh li veche da karash kola?
Може л- -- се пл-щ- с к-ед-т-а ка-та?
М___ л_ д_ с_ п____ с к_______ к_____
М-ж- л- д- с- п-а-а с к-е-и-н- к-р-а-
-------------------------------------
Може ли да се плаща с кредитна карта? 0 M-z---h l----c----- pies- a-ko--ol?M______ l_ v____ d_ p____ a________M-z-e-h l- v-c-e d- p-e-h a-k-k-o-?-----------------------------------Mozhesh li veche da piesh alkokhol?
Мо-е -- -- се п--ща-с-че-?
М___ л_ д_ с_ п____ с ч___
М-ж- л- д- с- п-а-а с ч-к-
--------------------------
Може ли да се плаща с чек? 0 M-z---- l---e-h--da -ie-h ---o--o-?M______ l_ v____ d_ p____ a________M-z-e-h l- v-c-e d- p-e-h a-k-k-o-?-----------------------------------Mozhesh li veche da piesh alkokhol?
М-же-ли------ пл--а са-о в б--й?
М___ л_ д_ с_ п____ с___ в б____
М-ж- л- д- с- п-а-а с-м- в б-о-?
--------------------------------
Може ли да се плаща само в брой? 0 M-z-e-h -i -ec-e--- py-u-ash---m - s-m- ----u-h----?M______ l_ v____ d_ p_______ s__ / s___ v c_________M-z-e-h l- v-c-e d- p-t-v-s- s-m / s-m- v c-u-h-i-a-----------------------------------------------------Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Flera språk
Klicka på en flagga!
Får man bara betala kontant?
Може ли да се плаща само в брой?
Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Може -- д--с------я ----е-е--на?
М___ л_ д_ с_ о____ п_ т________
М-ж- л- д- с- о-а-я п- т-л-ф-н-?
--------------------------------
Може ли да се обадя по телефона? 0 M-z-esh l- ve-h--da------a-h--am-/ sa-a-v-ch-----na?M______ l_ v____ d_ p_______ s__ / s___ v c_________M-z-e-h l- v-c-e d- p-t-v-s- s-m / s-m- v c-u-h-i-a-----------------------------------------------------Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Flera språk
Klicka på en flagga!
Kan jag få ringa här?
Може ли да се обадя по телефона?
Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Мо-е--и ----о--------щ-?
М___ л_ д_ п______ н____
М-ж- л- д- п-п-т-м н-щ-?
------------------------
Може ли да попитам нещо? 0 M----sh -- -ec---da pytu---h-sam-- --ma---c---h-i--?M______ l_ v____ d_ p_______ s__ / s___ v c_________M-z-e-h l- v-c-e d- p-t-v-s- s-m / s-m- v c-u-h-i-a-----------------------------------------------------Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Flera språk
Klicka på en flagga!
Får jag bara fråga om något?
Може ли да попитам нещо?
Mozhesh li veche da pytuvash sam / sama v chuzhbina?
Т-- ---м-ж---а -пи-в ----а.
Т__ н_ м___ д_ с__ в п_____
Т-й н- м-ж- д- с-и в п-р-а-
---------------------------
Той не може да спи в парка. 0 m-ga-/-r-z--sh-n--m- ye----ivam___ / r_________ m_ y_ / b___m-g- / r-z-e-h-n- m- y- / b-v-------------------------------moga / razresheno mi ye / biva
Т-- -----ж- -а --и---ко-а--.
Т__ н_ м___ д_ с__ в к______
Т-й н- м-ж- д- с-и в к-л-т-.
----------------------------
Той не може да спи в колата. 0 m-g--- -azr-she-- m- ye /--ivam___ / r_________ m_ y_ / b___m-g- / r-z-e-h-n- m- y- / b-v-------------------------------moga / razresheno mi ye / biva
Т---не --же-д----- на --р-та.
Т__ н_ м___ д_ с__ н_ г______
Т-й н- м-ж- д- с-и н- г-р-т-.
-----------------------------
Той не може да спи на гарата. 0 Mo--- li ---pushi--tu-?M____ l_ d_ p_____ t___M-z-e l- d- p-s-i- t-k------------------------Mozhe li da pushim tuk?
När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll.
Inlärning fungerar endast med konstant repetition.
Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer.
Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet.
Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras.
Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder.
Denna inlärningsprincip gäller också för apor.
Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta.
Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form.
För att tala ett språk flytande behöver vi många ord.
Därför måste vokabulären vara väl organiserad.
Därför att minnet fungerar som ett arkiv.
För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka.
Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang.
Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’.
Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas.
I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet.
Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver.
Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker.
Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap.
Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid.
När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen.
Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången.
Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen.
Var och en av oss har vissa intressen.
Därför är vi oftast upptagna med samma saker.
Men ett språk består av många olika semantiska fält.
En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!