Ordlista

sv få något   »   nl iets mogen

73 [sjuttiotre]

få något

få något

73 [drieënzeventig]

iets mogen

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Får du redan köra bil? Mag-ji---l -utori----? M__ j__ a_ a__________ M-g j-j a- a-t-r-j-e-? ---------------------- Mag jij al autorijden? 0
Får du redan dricka alkohol? M-g j---al ----ho---rin-e-? M__ j__ a_ a______ d_______ M-g j-j a- a-c-h-l d-i-k-n- --------------------------- Mag jij al alcohol drinken? 0
Får du redan åka ensam utomlands? Ma- --- al-alle-n -aa--h---b-i-e---nd? M__ j__ a_ a_____ n___ h__ b__________ M-g j-j a- a-l-e- n-a- h-t b-i-e-l-n-? -------------------------------------- Mag jij al alleen naar het buitenland? 0
få m-gen m____ m-g-n ----- mogen 0
Får vi röka här? M---- -e-hie--r----? M____ w_ h___ r_____ M-g-n w- h-e- r-k-n- -------------------- Mogen we hier roken? 0
Får man röka här? Ma--je-h--r r--e-? M__ j_ h___ r_____ M-g j- h-e- r-k-n- ------------------ Mag je hier roken? 0
Får man betala med kontokort? Kan j--m-t e---k--di-tka-----et-l--? K__ j_ m__ e__ k___________ b_______ K-n j- m-t e-n k-e-i-t-a-r- b-t-l-n- ------------------------------------ Kan je met een kredietkaart betalen? 0
Får man betala med check? Ka--j- -et -en c---u--b--alen? K__ j_ m__ e__ c_____ b_______ K-n j- m-t e-n c-e-u- b-t-l-n- ------------------------------ Kan je met een cheque betalen? 0
Får man bara betala kontant? Ka- -e---l----m-ar-cont-----e-a-e-? K__ j_ a_____ m___ c______ b_______ K-n j- a-l-e- m-a- c-n-a-t b-t-l-n- ----------------------------------- Kan je alleen maar contant betalen? 0
Kan jag få ringa här? M-g i--ev-- --le-o---en? M__ i_ e___ t___________ M-g i- e-e- t-l-f-n-r-n- ------------------------ Mag ik even telefoneren? 0
Får jag bara fråga om något? Ma---k ---n ---s -ra-e-? M__ i_ e___ i___ v______ M-g i- e-e- i-t- v-a-e-? ------------------------ Mag ik even iets vragen? 0
Får jag bara säga något? M-g--- -ve- i--s-z--gen? M__ i_ e___ i___ z______ M-g i- e-e- i-t- z-g-e-? ------------------------ Mag ik even iets zeggen? 0
Han får inte sova i parken. Hi- m-g--iet--- -e- -ar--sl-pen. H__ m__ n___ i_ h__ p___ s______ H-j m-g n-e- i- h-t p-r- s-a-e-. -------------------------------- Hij mag niet in het park slapen. 0
Han får inte sova i bilen. H----ag-nie- -- de -uto--l-p--. H__ m__ n___ i_ d_ a___ s______ H-j m-g n-e- i- d- a-t- s-a-e-. ------------------------------- Hij mag niet in de auto slapen. 0
Han får inte sova på stationen. Hi- mag-niet--n h-t-st--i-n--l-p-n. H__ m__ n___ i_ h__ s______ s______ H-j m-g n-e- i- h-t s-a-i-n s-a-e-. ----------------------------------- Hij mag niet in het station slapen. 0
Får vi ta plats? M--en-we -a-- zitte-? M____ w_ g___ z______ M-g-n w- g-a- z-t-e-? --------------------- Mogen we gaan zitten? 0
Kan vi få menyn? M-g----- -----n--aart zien? M____ w_ d_ m________ z____ M-g-n w- d- m-n-k-a-t z-e-? --------------------------- Mogen we de menukaart zien? 0
Får vi betala var för sig? M-ge- -e---ar- -et---n? M____ w_ a____ b_______ M-g-n w- a-a-t b-t-l-n- ----------------------- Mogen we apart betalen? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nederländska (1-100) MP3 nederländska (1-100)
Ingen video hittades!

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!