Ordlista

sv få något   »   zh 允许,同意某人做某事

73 [sjuttiotre]

få något

få något

73[七十三]

73 [Qīshísān]

允许,同意某人做某事

yǔnxǔ, tóngyì mǒu rén zuò mǒu shì

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Får du redan köra bil? 你-已- 被-- 开--了-吗-? 你 已_ 被__ 开_ 了 吗 ? 你 已- 被-许 开- 了 吗 ? ----------------- 你 已经 被允许 开车 了 吗 ? 0
yǔ---,-t-n-y--m-u -é--zu---ǒ----ì y_____ t_____ m__ r__ z__ m__ s__ y-n-ǔ- t-n-y- m-u r-n z-ò m-u s-ì --------------------------------- yǔnxǔ, tóngyì mǒu rén zuò mǒu shì
Får du redan dricka alkohol? 你-已经--以----- - ? 你 已_ 可_ 喝_ 了 吗 ? 你 已- 可- 喝- 了 吗 ? ---------------- 你 已经 可以 喝酒 了 吗 ? 0
y-n-ǔ---ó---- --- ré---u- -ǒu shì y_____ t_____ m__ r__ z__ m__ s__ y-n-ǔ- t-n-y- m-u r-n z-ò m-u s-ì --------------------------------- yǔnxǔ, tóngyì mǒu rén zuò mǒu shì
Får du redan åka ensam utomlands? 你--经-可---个- -- 了 - ? 你 已_ 可_ 一__ 出_ 了 吗 ? 你 已- 可- 一-人 出- 了 吗 ? -------------------- 你 已经 可以 一个人 出国 了 吗 ? 0
nǐ----īng-bèi--ǔ-x- k-i-h-le -a? n_ y_____ b__ y____ k_______ m__ n- y-j-n- b-i y-n-ǔ k-i-h-l- m-? -------------------------------- nǐ yǐjīng bèi yǔnxǔ kāichēle ma?
允-,可以,准许, 允________ 允-,-以-准-, --------- 允许,可以,准许, 0
n--y-jīng b-i--ǔnx-------ē---m-? n_ y_____ b__ y____ k_______ m__ n- y-j-n- b-i y-n-ǔ k-i-h-l- m-? -------------------------------- nǐ yǐjīng bèi yǔnxǔ kāichēle ma?
Får vi röka här? 我们-可以 --- -烟-吗 ? 我_ 可_ 在__ 吸_ 吗 ? 我- 可- 在-里 吸- 吗 ? ---------------- 我们 可以 在这里 吸烟 吗 ? 0
nǐ yǐjīng-b---yǔ-x--kā-c--le --? n_ y_____ b__ y____ k_______ m__ n- y-j-n- b-i y-n-ǔ k-i-h-l- m-? -------------------------------- nǐ yǐjīng bèi yǔnxǔ kāichēle ma?
Får man röka här? 这- 可以 -烟---? 这_ 可_ 吸_ 吗 ? 这- 可- 吸- 吗 ? ------------ 这里 可以 吸烟 吗 ? 0
Nǐ---jī-g-k--ǐ-----ǔ-e--a? N_ y_____ k___ h______ m__ N- y-j-n- k-y- h-j-ǔ-e m-? -------------------------- Nǐ yǐjīng kěyǐ hējiǔle ma?
Får man betala med kontokort? 可以 - 信-卡-付款 吗 ? 可_ 用 信__ 付_ 吗 ? 可- 用 信-卡 付- 吗 ? --------------- 可以 用 信用卡 付款 吗 ? 0
N--y-jī---k-yǐ-hēji-l--m-? N_ y_____ k___ h______ m__ N- y-j-n- k-y- h-j-ǔ-e m-? -------------------------- Nǐ yǐjīng kěyǐ hējiǔle ma?
Får man betala med check? 可- 用--票-付- 吗-? 可_ 用 支_ 付_ 吗 ? 可- 用 支- 付- 吗 ? -------------- 可以 用 支票 付款 吗 ? 0
N-------g k------j-ǔl----? N_ y_____ k___ h______ m__ N- y-j-n- k-y- h-j-ǔ-e m-? -------------------------- Nǐ yǐjīng kěyǐ hējiǔle ma?
Får man bara betala kontant? 只 可以-用-现金 付款 - ? 只 可_ 用 现_ 付_ 吗 ? 只 可- 用 现- 付- 吗 ? ---------------- 只 可以 用 现金 付款 吗 ? 0
Nǐ y----g kě-ǐ -ī-è-ré----ūguóle-ma? N_ y_____ k___ y___ r__ c_______ m__ N- y-j-n- k-y- y-g- r-n c-ū-u-l- m-? ------------------------------------ Nǐ yǐjīng kěyǐ yīgè rén chūguóle ma?
Kan jag få ringa här? 我 现在--- --一--电----? 我 现_ 可_ 打 一_ 电_ 吗 ? 我 现- 可- 打 一- 电- 吗 ? ------------------- 我 现在 可以 打 一个 电话 吗 ? 0
Nǐ-y--ī-- k--ǐ----- r-n --ū-uóle-m-? N_ y_____ k___ y___ r__ c_______ m__ N- y-j-n- k-y- y-g- r-n c-ū-u-l- m-? ------------------------------------ Nǐ yǐjīng kěyǐ yīgè rén chūguóle ma?
Får jag bara fråga om något? 我 现- -以-提-一---- - ? 我 现_ 可_ 提 一_ 问_ 吗 ? 我 现- 可- 提 一- 问- 吗 ? ------------------- 我 现在 可以 提 一些 问题 吗 ? 0
Nǐ yǐjī-g-kěyǐ yīgè r-- chūg-ól---a? N_ y_____ k___ y___ r__ c_______ m__ N- y-j-n- k-y- y-g- r-n c-ū-u-l- m-? ------------------------------------ Nǐ yǐjīng kěyǐ yīgè rén chūguóle ma?
Får jag bara säga något? 我 -- 可- 说点--吗-? 我 现_ 可_ 说__ 吗 ? 我 现- 可- 说-话 吗 ? --------------- 我 现在 可以 说点话 吗 ? 0
Yǔ--ǔ--k-y-, z-ǔ-xǔ, Y_____ k____ z______ Y-n-ǔ- k-y-, z-ǔ-x-, -------------------- Yǔnxǔ, kěyǐ, zhǔnxǔ,
Han får inte sova i parken. 他 不-可- 在公---睡- 。 他 不 可_ 在___ 睡_ 。 他 不 可- 在-园- 睡- 。 ---------------- 他 不 可以 在公园里 睡觉 。 0
Yǔ-x-- k-y-,--h----, Y_____ k____ z______ Y-n-ǔ- k-y-, z-ǔ-x-, -------------------- Yǔnxǔ, kěyǐ, zhǔnxǔ,
Han får inte sova i bilen. 他 不--以 在车里 -- 。 他 不 可_ 在__ 睡_ 。 他 不 可- 在-里 睡- 。 --------------- 他 不 可以 在车里 睡觉 。 0
Yǔn-ǔ- k-yǐ- z-ǔn-ǔ, Y_____ k____ z______ Y-n-ǔ- k-y-, z-ǔ-x-, -------------------- Yǔnxǔ, kěyǐ, zhǔnxǔ,
Han får inte sova på stationen. 他-不 -以--火-----觉-。 他 不 可_ 在___ 睡 觉 。 他 不 可- 在-车- 睡 觉 。 ----------------- 他 不 可以 在火车站 睡 觉 。 0
w--en---yǐ zà---hèlǐ -ī-ān -a? w____ k___ z__ z____ x____ m__ w-m-n k-y- z-i z-è-ǐ x-y-n m-? ------------------------------ wǒmen kěyǐ zài zhèlǐ xīyān ma?
Får vi ta plats? 我们--以--下 ----表---) 我_ 可_ 坐_ 吗 ?______ 我- 可- 坐- 吗 ?-表-请-) ------------------ 我们 可以 坐下 吗 ?(表示请求) 0
wǒ-en k--ǐ-zà- zhè-- xī-ā- ma? w____ k___ z__ z____ x____ m__ w-m-n k-y- z-i z-è-ǐ x-y-n m-? ------------------------------ wǒmen kěyǐ zài zhèlǐ xīyān ma?
Kan vi få menyn? 我- 可--看--单 吗-? 我_ 可_ 看 菜_ 吗 ? 我- 可- 看 菜- 吗 ? -------------- 我们 可以 看 菜单 吗 ? 0
w-men kě---z-i-zh-l---ī-ā--m-? w____ k___ z__ z____ x____ m__ w-m-n k-y- z-i z-è-ǐ x-y-n m-? ------------------------------ wǒmen kěyǐ zài zhèlǐ xīyān ma?
Får vi betala var för sig? 我--------付- 吗-? 我_ 可_ 分_ 付_ 吗 ? 我- 可- 分- 付- 吗 ? --------------- 我们 可以 分开 付款 吗 ? 0
Zhè-- -ě-ǐ x-yā- --? Z____ k___ x____ m__ Z-è-ǐ k-y- x-y-n m-? -------------------- Zhèlǐ kěyǐ xīyān ma?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!