Ordlista

sv motivera något 1   »   hi किसी बात का स्पष्टीकरण करना १

75 [sjuttiofem]

motivera något 1

motivera något 1

७५ [पचहत्तर]

75 [pachahattar]

किसी बात का स्पष्टीकरण करना १

kisee baat ka spashteekaran karana 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Varför kommer ni inte? आप--्-ों---ीं-आ---/--ती-हैं? आ_ क्_ न_ आ_ / आ_ हैं_ आ- क-य-ं न-ी- आ-े / आ-ी ह-ं- ---------------------------- आप क्यों नहीं आते / आती हैं? 0
ki-----a---k--s-ashteekar-- ----na 1 k____ b___ k_ s____________ k_____ 1 k-s-e b-a- k- s-a-h-e-k-r-n k-r-n- 1 ------------------------------------ kisee baat ka spashteekaran karana 1
Vädret är så dåligt. मौसम-क---- ख-ा- -ै मौ__ कि__ ख__ है म-स- क-त-ा ख-ा- ह- ------------------ मौसम कितना खराब है 0
k-s-- baat k--s-a--te--a--- -aran--1 k____ b___ k_ s____________ k_____ 1 k-s-e b-a- k- s-a-h-e-k-r-n k-r-n- 1 ------------------------------------ kisee baat ka spashteekaran karana 1
Jag kommer inte, eftersom vädret är så dåligt. म---नह-ं-आ रहा-/-रह--ह-- -्-ो-कि-म-सम---ुत ख--ब है मैं न_ आ र_ / र_ हूँ क्__ मौ__ ब__ ख__ है म-ं न-ी- आ र-ा / र-ी ह-ँ क-य-ं-ि म-स- ब-ु- ख-ा- ह- -------------------------------------------------- मैं नहीं आ रहा / रही हूँ क्योंकि मौसम बहुत खराब है 0
a-- k-o- -a--- a-te-/ --te------? a__ k___ n____ a___ / a____ h____ a-p k-o- n-h-n a-t- / a-t-e h-i-? --------------------------------- aap kyon nahin aate / aatee hain?
Varför kommer han inte? व--क्य-ं-न--- ---ह-? व_ क्_ न_ आ र__ व- क-य-ं न-ी- आ र-ा- -------------------- वह क्यों नहीं आ रहा? 0
aa- --o--na-in aat-------------n? a__ k___ n____ a___ / a____ h____ a-p k-o- n-h-n a-t- / a-t-e h-i-? --------------------------------- aap kyon nahin aate / aatee hain?
Han är inte inbjuden. वह---ं-्--- --ी--है व_ आ____ न_ है व- आ-ं-्-ि- न-ी- ह- ------------------- वह आमंत्रित नहीं है 0
aap -y-n-nahin-aa-- --a-----h-in? a__ k___ n____ a___ / a____ h____ a-p k-o- n-h-n a-t- / a-t-e h-i-? --------------------------------- aap kyon nahin aate / aatee hain?
Han kommer inte, eftersom han inte är bjuden. व---ही--आ रह- क्-ो-क- उस- ब---य- नह-- गय- है व_ न_ आ र_ क्__ उ_ बु__ न_ ग_ है व- न-ी- आ र-ा क-य-ं-ि उ-े ब-ल-य- न-ी- ग-ा ह- -------------------------------------------- वह नहीं आ रहा क्योंकि उसे बुलाया नहीं गया है 0
ma-s-m-k--ana-------b---i m_____ k_____ k______ h__ m-u-a- k-t-n- k-a-a-b h-i ------------------------- mausam kitana kharaab hai
Varför kommer du inte? तु---्यो- नही- ----- आ-ी -ो? तु_ क्_ न_ आ_ / आ_ हो_ त-म क-य-ं न-ी- आ-े / आ-ी ह-? ---------------------------- तुम क्यों नहीं आते / आती हो? 0
mau-am ki---- --ar----hai m_____ k_____ k______ h__ m-u-a- k-t-n- k-a-a-b h-i ------------------------- mausam kitana kharaab hai
Jag har inte tid. म-रे--ा- --य नही--है मे_ पा_ स__ न_ है म-र- प-स स-य न-ी- ह- -------------------- मेरे पास समय नहीं है 0
mau----kit-n---h-r-ab-h-i m_____ k_____ k______ h__ m-u-a- k-t-n- k-a-a-b h-i ------------------------- mausam kitana kharaab hai
Jag kommer inte, eftersom jag inte har tid. म---नह-ं---रहा ----ी क्--ंकि ---- -ा--सम- न-ीं--ै मैं न_ आ र_ / र_ क्__ मे_ पा_ स__ न_ है म-ं न-ी- आ र-ा / र-ी क-य-ं-ि म-र- प-स स-य न-ी- ह- ------------------------------------------------- मैं नहीं आ रहा / रही क्योंकि मेरे पास समय नहीं है 0
main---hin----ra-- - -------o-- k-o-k--maus-- -a--t k--r--b-hai m___ n____ a_ r___ / r____ h___ k_____ m_____ b____ k______ h__ m-i- n-h-n a- r-h- / r-h-e h-o- k-o-k- m-u-a- b-h-t k-a-a-b h-i --------------------------------------------------------------- main nahin aa raha / rahee hoon kyonki mausam bahut kharaab hai
Varför stannar du inte? त-- -्यों ---ं र--जाते-- ज-ती--ो? तु_ क्_ न_ र_ जा_ / जा_ हो_ त-म क-य-ं न-ी- र- ज-त- / ज-त- ह-? --------------------------------- तुम क्यों नहीं रह जाते / जाती हो? 0
m--n---h-n-aa----- ---a-ee-hoon k---k- -ausa- ---ut k-ar--b -ai m___ n____ a_ r___ / r____ h___ k_____ m_____ b____ k______ h__ m-i- n-h-n a- r-h- / r-h-e h-o- k-o-k- m-u-a- b-h-t k-a-a-b h-i --------------------------------------------------------------- main nahin aa raha / rahee hoon kyonki mausam bahut kharaab hai
Jag måste arbeta. म-झ--अभ- काम कर-ा-है मु_ अ_ का_ क__ है म-झ- अ-ी क-म क-न- ह- -------------------- मुझे अभी काम करना है 0
m-in nahi--a- rah- - -a-ee h--- --onki-m-u--m b-hu--k------ hai m___ n____ a_ r___ / r____ h___ k_____ m_____ b____ k______ h__ m-i- n-h-n a- r-h- / r-h-e h-o- k-o-k- m-u-a- b-h-t k-a-a-b h-i --------------------------------------------------------------- main nahin aa raha / rahee hoon kyonki mausam bahut kharaab hai
Jag stannar inte, eftersom jag måste arbeta. म-ं नह-ं र- स--ा-/ सकती -्यो--ि ---- अ----ा- क----है मैं न_ र_ स__ / स__ क्__ मु_ अ_ का_ क__ है म-ं न-ी- र- स-त- / स-त- क-य-ं-ि म-झ- अ-ी क-म क-न- ह- ---------------------------------------------------- मैं नहीं रह सकता / सकती क्योंकि मुझे अभी काम करना है 0
vah---on --h----a ra--? v__ k___ n____ a_ r____ v-h k-o- n-h-n a- r-h-? ----------------------- vah kyon nahin aa raha?
Varför går ni redan? आ- अ-- से-ह- -्-ों-जा र-े - --ी --ं? आ_ अ_ से ही क्_ जा र_ / र_ हैं_ आ- अ-ी स- ह- क-य-ं ज- र-े / र-ी ह-ं- ------------------------------------ आप अभी से ही क्यों जा रहे / रही हैं? 0
v-- --on----i-----r--a? v__ k___ n____ a_ r____ v-h k-o- n-h-n a- r-h-? ----------------------- vah kyon nahin aa raha?
Jag är trött. मै--थक-ग-- - गयी---ँ मैं थ_ ग_ / ग_ हूँ म-ं थ- ग-ा / ग-ी ह-ँ -------------------- मैं थक गया / गयी हूँ 0
v-h-kyo--nahi- a- -a-a? v__ k___ n____ a_ r____ v-h k-o- n-h-n a- r-h-? ----------------------- vah kyon nahin aa raha?
Jag går, eftersom jag är trött. म-ं--ा-र-ा ---ही --ँ क--ोंकि-मैं -- --ा-/ -य----ँ मैं जा र_ / र_ हूँ क्__ मैं थ_ ग_ / ग_ हूँ म-ं ज- र-ा / र-ी ह-ँ क-य-ं-ि म-ं थ- ग-ा / ग-ी ह-ँ ------------------------------------------------- मैं जा रहा / रही हूँ क्योंकि मैं थक गया / गयी हूँ 0
vah -am-ntrit--ahi----i v__ a________ n____ h__ v-h a-m-n-r-t n-h-n h-i ----------------------- vah aamantrit nahin hai
Varför åker ni redan? आ- अभी--- ही --य---ज- रहे - -ह--है-? आ_ अ_ से ही क्_ जा र_ / र_ हैं_ आ- अ-ी स- ह- क-य-ं ज- र-े / र-ी ह-ं- ------------------------------------ आप अभी से ही क्यों जा रहे / रही हैं? 0
vah -am-ntrit na-i--hai v__ a________ n____ h__ v-h a-m-n-r-t n-h-n h-i ----------------------- vah aamantrit nahin hai
Det är redan sent. द-र -- चु-- है दे_ हो चु_ है द-र ह- च-क- ह- -------------- देर हो चुकी है 0
v-- aa-an---t ----n-hai v__ a________ n____ h__ v-h a-m-n-r-t n-h-n h-i ----------------------- vah aamantrit nahin hai
Jag åker, för att det redan är sent. मैं-च-ता-/ -----ह-- क्यों-ि प-ल- -े--- -ेर-ह---ुक- -ै मैं च__ / च__ हूँ क्__ प__ से ही दे_ हो चु_ है म-ं च-त- / च-त- ह-ँ क-य-ं-ि प-ल- स- ह- द-र ह- च-क- ह- ----------------------------------------------------- मैं चलता / चलती हूँ क्योंकि पहले से ही देर हो चुकी है 0
vah ---in -- -----k--nki---e-b-l-aya--ah-- --ya---i v__ n____ a_ r___ k_____ u__ b______ n____ g___ h__ v-h n-h-n a- r-h- k-o-k- u-e b-l-a-a n-h-n g-y- h-i --------------------------------------------------- vah nahin aa raha kyonki use bulaaya nahin gaya hai

Modersmål = emotionellt, främmande språk = rationellt?

När vi lär oss främmande språk, stimulerar vi hjärnan. Vårt tänkande förändras genom inlärning. Vi blir mer kreativa och flexibla. Komplext tänkande är lättare för människor som är flerspråkiga. Minnet tränas genom inlärning. Ju mer vi lär oss, desto bättre funkar det. Den som har lärt sig många språk, lär sig även andra saker snabbare. Han kan tänka mer intensivt om ett visst ämne under en längre tid. Därför löser han problem snabbare. Flerspråkiga individer är också mer beslutsamma. Men hur de fattar beslut är också beroende av språk. Språket vi tänker på påverkar våra beslut. Psykologer undersökte flera försökspersoner för en studie. Alla försökspersoner var tvåspråkiga. De talade ett annat språk utöver sitt modersmål. Försökspersonerna fick svara på en fråga. Frågan hade att göra med lösningen på ett problem. I processen måste försökspersonerna välja mellan två alternativ. Ett alternativ var betydligt mer riskfyllt än det andra. Försökspersonerna fick svara på frågan på båda språken. Och svaren förändrades när språket förändrades! När de talade sitt modersmål, valde försökspersonerna risken. Men på det främmande språket valde de det säkrare alternativet. Efter detta experiment fick försökspersonerna göra satsningar. Även här fanns en tydlig skillnad. När de använde ett främmande språk var de försiktigare. Forskarna antar att vi är mer fokuserade när vi tänker på främmande språk. Därför fattar vi beslut som inte är emotionella, utan rationella...