Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   mk Минато време 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [осумдесет и еден]

81 [osoomdyesyet i yedyen]

Минато време 1

Minato vryemye 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
skriva пишу-а п_____ п-ш-в- ------ пишува 0
M-n-to-v-y---e-1 M_____ v______ 1 M-n-t- v-y-m-e 1 ---------------- Minato vryemye 1
Han skrev ett brev. То- -а-и---ед-- -исм-. Т__ н_____ е___ п_____ Т-ј н-п-ш- е-н- п-с-о- ---------------------- Тој напиша едно писмо. 0
M---to -ry-my- 1 M_____ v______ 1 M-n-t- v-y-m-e 1 ---------------- Minato vryemye 1
Och hon skrev ett kort. А т-- --пиш- е-на--а------. А т__ н_____ е___ к________ А т-а н-п-ш- е-н- к-р-и-к-. --------------------------- А таа напиша една картичка. 0
p-s----a p_______ p-s-o-v- -------- pishoova
läsa ч-та ч___ ч-т- ---- чита 0
pishoo-a p_______ p-s-o-v- -------- pishoova
Han läste en veckotidning. Тој-ч---ш------ -п-с----. Т__ ч_____ е___ с________ Т-ј ч-т-ш- е-н- с-и-а-и-. ------------------------- Тој читаше едно списание. 0
pi-hoova p_______ p-s-o-v- -------- pishoova
Och hon läste en bok. А -аа---т-ше--дн--книга. А т__ ч_____ е___ к_____ А т-а ч-т-ш- е-н- к-и-а- ------------------------ А таа читаше една книга. 0
To- nap-sh----d-o p-s-o. T__ n______ y____ p_____ T-ј n-p-s-a y-d-o p-s-o- ------------------------ Toј napisha yedno pismo.
ta з-ма з___ з-м- ---- зема 0
T----a-is-a yedno -i--o. T__ n______ y____ p_____ T-ј n-p-s-a y-d-o p-s-o- ------------------------ Toј napisha yedno pismo.
Han tog en cigarett. Т---з-д- -д-- ци--р-. Т__ з___ е___ ц______ Т-ј з-д- е-н- ц-г-р-. --------------------- Тој зеде една цигара. 0
To- ---isha-y-dno -i-m-. T__ n______ y____ p_____ T-ј n-p-s-a y-d-o p-s-o- ------------------------ Toј napisha yedno pismo.
Hon tog en bit choklad. Таа зе-е-едн- --рч--ч---ладо. Т__ з___ е___ п____ ч________ Т-а з-д- е-н- п-р-е ч-к-л-д-. ----------------------------- Таа зеде едно парче чоколадо. 0
A-ta---apisha-ye--- ---t-ch--. A t__ n______ y____ k_________ A t-a n-p-s-a y-d-a k-r-i-h-a- ------------------------------ A taa napisha yedna kartichka.
Han var otrogen, men hon var trogen. Тој -е-- н--ерен,-н--т-а -еш- -ер-а. Т__ б___ н_______ н_ т__ б___ в_____ Т-ј б-ш- н-в-р-н- н- т-а б-ш- в-р-а- ------------------------------------ Тој беше неверен, но таа беше верна. 0
A -a--n--i-h- y-d-- ka-----ka. A t__ n______ y____ k_________ A t-a n-p-s-a y-d-a k-r-i-h-a- ------------------------------ A taa napisha yedna kartichka.
Han var lat, men hon var flitig. Т-ј -еш--мрз-лив--н- -а- -е-- --ед--. Т__ б___ м_______ н_ т__ б___ в______ Т-ј б-ш- м-з-л-в- н- т-а б-ш- в-е-н-. ------------------------------------- Тој беше мрзелив, но таа беше вредна. 0
A-t-- ----sha yedna k-r-ic-ka. A t__ n______ y____ k_________ A t-a n-p-s-a y-d-a k-r-i-h-a- ------------------------------ A taa napisha yedna kartichka.
Han var fattig, men hon var rik. То- бе-- с--о-а--н- но -а-----------та. Т__ б___ с_________ н_ т__ б___ б______ Т-ј б-ш- с-р-м-ш-н- н- т-а б-ш- б-г-т-. --------------------------------------- Тој беше сиромашен, но таа беше богата. 0
chita c____ c-i-a ----- chita
Han hade inga pengar, utan skulder. Т-- --м-ш---ари- т--у дол---и. Т__ н_____ п____ т___ д_______ Т-ј н-м-ш- п-р-, т-к- д-л-о-и- ------------------------------ Тој немаше пари, туку долгови. 0
c--ta c____ c-i-a ----- chita
Han hade inte tur, utan otur. Т-- н---ше---е--, --к---а--р. Т__ н_____ с_____ т___ м_____ Т-ј н-м-ш- с-е-а- т-к- м-л-р- ----------------------------- Тој немаше среќа, туку малер. 0
chita c____ c-i-a ----- chita
Han hade ingen framgång, utan motgång. Т----ем-ше --пех,---ку не-сп--. Т__ н_____ у_____ т___ н_______ Т-ј н-м-ш- у-п-х- т-к- н-у-п-х- ------------------------------- Тој немаше успех, туку неуспех. 0
T-- -hita-h-e -ed-- -pi-a-iy-. T__ c________ y____ s_________ T-ј c-i-a-h-e y-d-o s-i-a-i-e- ------------------------------ Toј chitashye yedno spisaniye.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Т-- не б--е-----в-ле-- ---у незадо-олен. Т__ н_ б___ з_________ т___ н___________ Т-ј н- б-ш- з-д-в-л-н- т-к- н-з-д-в-л-н- ---------------------------------------- Тој не беше задоволен, туку незадоволен. 0
T-ј----t-s-y- yed-o------niye. T__ c________ y____ s_________ T-ј c-i-a-h-e y-d-o s-i-a-i-e- ------------------------------ Toј chitashye yedno spisaniye.
Han var inte lycklig, utan olycklig. Тој------ше с-е---- -ук---е----ен. Т__ н_ б___ с______ т___ н________ Т-ј н- б-ш- с-е-е-, т-к- н-с-е-е-. ---------------------------------- Тој не беше среќен, туку несреќен. 0
T----h---sh---y--n--s-isa-i-e. T__ c________ y____ s_________ T-ј c-i-a-h-e y-d-o s-i-a-i-e- ------------------------------ Toј chitashye yedno spisaniye.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. То- ---бе-е си----и--н------ -ес-м-а-и-е-. Т__ н_ б___ с__________ т___ н____________ Т-ј н- б-ш- с-м-а-и-е-, т-к- н-с-м-а-и-е-. ------------------------------------------ Тој не беше симпатичен, туку несимпатичен. 0
A--a- c----s-y----dn----i-ua. A t__ c________ y____ k______ A t-a c-i-a-h-e y-d-a k-i-u-. ----------------------------- A taa chitashye yedna knigua.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…