Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   sr Прошлост 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [осамдесет и један]

81 [osamdeset i jedan]

Прошлост 1

Prošlost 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
skriva пи-ати п_____ п-с-т- ------ писати 0
P---los- 1 P_______ 1 P-o-l-s- 1 ---------- Prošlost 1
Han skrev ett brev. Он--- --п---о-п----. О_ ј_ н______ п_____ О- ј- н-п-с-о п-с-о- -------------------- Он је написао писмо. 0
P-ošl-s--1 P_______ 1 P-o-l-s- 1 ---------- Prošlost 1
Och hon skrev ett kort. А о-а-је н-писал- р---л--н--у. А о__ ј_ н_______ р___________ А о-а ј- н-п-с-л- р-з-л-д-и-у- ------------------------------ А она је написала разгледницу. 0
p--a-i p_____ p-s-t- ------ pisati
läsa ч-т--и ч_____ ч-т-т- ------ читати 0
p----i p_____ p-s-t- ------ pisati
Han läste en veckotidning. Он ј- -ит-- и-у-т-ов--и --сопис. О_ ј_ ч____ и__________ ч_______ О- ј- ч-т-о и-у-т-о-а-и ч-с-п-с- -------------------------------- Он је читао илустровани часопис. 0
pis-ti p_____ p-s-t- ------ pisati
Och hon läste en bok. А о-а--- чи-а-а-књи-у. А о__ ј_ ч_____ к_____ А о-а ј- ч-т-л- к-и-у- ---------------------- А она је читала књигу. 0
On-je---pi-ao-----o. O_ j_ n______ p_____ O- j- n-p-s-o p-s-o- -------------------- On je napisao pismo.
ta уз--и у____ у-е-и ----- узети 0
On -e n-p-s-o -is--. O_ j_ n______ p_____ O- j- n-p-s-o p-s-o- -------------------- On je napisao pismo.
Han tog en cigarett. Он--- ---о -и--ре--. О_ ј_ у___ ц________ О- ј- у-е- ц-г-р-т-. -------------------- Он је узео цигарету. 0
On -e nap-sao pism-. O_ j_ n______ p_____ O- j- n-p-s-o p-s-o- -------------------- On je napisao pismo.
Hon tog en bit choklad. О-а--- --е-а-ко-а- ----ла--. О__ ј_ у____ к____ ч________ О-а ј- у-е-а к-м-д ч-к-л-д-. ---------------------------- Она је узела комад чоколаде. 0
A -na je--a-i-ala-r-z-----i-u. A o__ j_ n_______ r___________ A o-a j- n-p-s-l- r-z-l-d-i-u- ------------------------------ A ona je napisala razglednicu.
Han var otrogen, men hon var trogen. Он ----и- н---ра-,-али ј--о------- ---н-. О_ ј_ б__ н_______ а__ ј_ о__ б___ в_____ О- ј- б-о н-в-р-н- а-и ј- о-а б-л- в-р-а- ----------------------------------------- Он је био неверан, али је она била верна. 0
A --- je-n--is--a---zgl---i-u. A o__ j_ n_______ r___________ A o-a j- n-p-s-l- r-z-l-d-i-u- ------------------------------ A ona je napisala razglednicu.
Han var lat, men hon var flitig. О--је--ио лењ,--ли--е --- би-а --ед--. О_ ј_ б__ л___ а__ ј_ о__ б___ в______ О- ј- б-о л-њ- а-и ј- о-а б-л- в-е-н-. -------------------------------------- Он је био лењ, али је она била вредна. 0
A-o-a--e -a-i-----r--gledn-cu. A o__ j_ n_______ r___________ A o-a j- n-p-s-l- r-z-l-d-i-u- ------------------------------ A ona je napisala razglednicu.
Han var fattig, men hon var rik. О- ----и- си---аш-н,--ли -е-он- -и---б-гат-. О_ ј_ б__ с_________ а__ ј_ о__ б___ б______ О- ј- б-о с-р-м-ш-н- а-и ј- о-а б-л- б-г-т-. -------------------------------------------- Он је био сиромашан, али је она била богата. 0
či--ti č_____ č-t-t- ------ čitati
Han hade inga pengar, utan skulder. О- н-је и-а--новц-- в-- дуго-e. О_ н___ и___ н_____ в__ д______ О- н-ј- и-а- н-в-а- в-ћ д-г-в-. ------------------------------- Он није имао новца, већ дуговe. 0
č---ti č_____ č-t-t- ------ čitati
Han hade inte tur, utan otur. Он-ни-е има----ећ-, већ ---. О_ н___ и___ с_____ в__ п___ О- н-ј- и-а- с-е-е- в-ћ п-х- ---------------------------- Он није имао среће, већ пех. 0
či-ati č_____ č-t-t- ------ čitati
Han hade ingen framgång, utan motgång. О--ни-----ао-у-п-х- --ћ-н--сп--. О_ н___ и___ у_____ в__ н_______ О- н-ј- и-а- у-п-х- в-ћ н-у-п-х- -------------------------------- Он није имао успех, већ неуспех. 0
O- -e ----o-il--tr--a-i----o--s. O_ j_ č____ i__________ č_______ O- j- č-t-o i-u-t-o-a-i č-s-p-s- -------------------------------- On je čitao ilustrovani časopis.
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Он--иј- б-- --дово--н, ----нез----ољан. О_ н___ б__ з_________ в__ н___________ О- н-ј- б-о з-д-в-љ-н- в-ћ н-з-д-в-љ-н- --------------------------------------- Он није био задовољан, већ незадовољан. 0
O--je -i--o --u---ov--- -aso-is. O_ j_ č____ i__________ č_______ O- j- č-t-o i-u-t-o-a-i č-s-p-s- -------------------------------- On je čitao ilustrovani časopis.
Han var inte lycklig, utan olycklig. О- није б---ср---н,-већ нес-ећ-н. О_ н___ б__ с______ в__ н________ О- н-ј- б-о с-е-а-, в-ћ н-с-е-а-. --------------------------------- Он није био срећан, већ несрећан. 0
O- je-či--o -lu-tr--a-i--asopi-. O_ j_ č____ i__________ č_______ O- j- č-t-o i-u-t-o-a-i č-s-p-s- -------------------------------- On je čitao ilustrovani časopis.
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. О--н--е -и--с---ат-------е- -нти-а-----. О_ н___ б__ с__________ в__ а___________ О- н-ј- б-о с-м-а-и-а-, в-ћ а-т-п-т-ч-н- ---------------------------------------- Он није био симпатичан, већ антипатичан. 0
A on- je ---a-a--n---u. A o__ j_ č_____ k______ A o-a j- č-t-l- k-j-g-. ----------------------- A ona je čitala knjigu.

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…